Rätt tacksamt jobb att uppträda för armén?
Jag hade tänkt fira tacksägelsedagen med nån slags listbloggpost över saker jag är tacksam över men det hade nog inte blivit bra i praktiken, då hade den på något sätt förvandlats till skryt eller i alla fall hade det blivit konstigt. Bättre att hålla såna saker för sig själv.
Och så får jag ju fira tacksägelsedagen med att gå i kyrkan och be tackböner. Det är bra.
Det känns som att jag har skrivit drivor av bloggposter kring tacksamhet här på Vandra Vägen. Sök i sökfältet så kanske du hittar nåt. Viktiga grejer.
Min smartphonefasta rullar vidare (den är alltså på reparation) nu har dessutom datorn tappat greppet fullständigt och svarar inte på kommando som den ska. Plötsligt kan den öppna en fil eller så. Eller kanske slänga något. Rätt läskigt i alla fall. Igår var vi och de vilda barnen som hastigast i kyrkan på vigsel. Det var väldigt roligt. Grattis Maria och Michael.
I kyrkan hade de rubiks kub som leksak för barnen. Fatta vad smart, den tar det ju åratal att lösa!
Annars var det en väl avvägd samling leksaker i kyrkan. Träfigurerna som föreställde människor från olika delar av världen kändes klassiska och byggarebobfordonen var populära. Något för alla smaker. Viktigt det.
Hjälpans vad svårt med datorn. Hur går det nu med bloggen? Slut för idag. Vad gör du idag?
Lämna ett svar