I förrgår, den 23 april, var det Görans och Georgs namnsdag. Att det är det beror från början på att det är helgonet st Georg/Göran/riddar Örjans helgondag.
Jag har aldrig riktigt fått någon kläm på den där Göran även om jag förstås känner igen motivet med den drakdödande riddaren. Därför tänkte jag ägna dagens bloggpost dels till att lägga upp fina bilder på drakstrider här på bloggen, dels försöka bena ut vem han var.
Berättelsen om st Göran börjar för mycket länge sedan. Han föddes någon gång mellan år 275 och 280 i Kappadokien, Turkiet.
Han tjänade som romersk soldat i Palestina och som officer hade han kontakter ända in i kejsarhovet. Han var emellertid kristen och bidrog med sitt inflytande till att kejsarinnan Alexandra också blev det. Kejsaren hette Diocletianus och han är mest känd för sina grymma förföljelser av kristna. En del menar att han blev provocerad av kejsarinnans omvändelse. Vem vet. Hur som helst blev både Alexandra och Göran avrättade år 303.
St Göran är ett av de helgon många vänder sig till för hjälp när de är i nöd och han räknas in bland de ”14 stora nödhjälparna”. Han är skyddshelgon för många länder och hålls även högt av scoutförbunden som brukar fira hans dag.
Men hur var det med draken?
Det finns lite olika versioner av legenden men grunden är att Göran kom till ett land plågat av en drake. För att hålla draken nöjd var folket tvungna att ge den en ungmö att äta med jämna mellanrum och just vid detta tillfälle hade lotten fallit på kungens dotter.
St Göran skyndade sig iväg för att rädda prinsessan. Gjorde det heliga korstecknet och fällde sin lans till anfall. Han besegrade draken och tog med sig den och prinsessan tillbaka till huvudstaden. Och alla människor såg det som ett tecken på Guds nåd som hjälpt dem i denna riddares gestalt.
Om du vet något mer värt att påpeka om st Göran så skriv en kommentar!
Lämna ett svar