Fiender i kamp på liv och död. Så var det kanske ändå inte med Jesus och fariséerna?
Det är dags att fortsätta skriva om Jesus i sin judiska miljö. Den minnesgoda läsaren vet att jag var på prästkurs nyligen med det som tema.
Biskop Åke Bonnier och överrabbin emeritus Morton Narrowe talade en del om Jesus konfrontationer med fariséerna. Det går emellanåt mycket hett till. Som här:
”Ve er, skriftlärda och fariseer, ni hycklare som far över land och hav för att vinna en enda proselyt, och när någon har blivit det gör ni honom till ett helvetets barn, dubbelt värre än ni själva.” (Matt 23:15)
Bilden vi får är förstås att Jesus och fariséerna var varandras totala motpoler. Allt de gjorde var dåligt och allt Jesus gjorde var bra. Tänker man vidare så märker man emellertid fort att Jesus verkar träffa på de där fariséerna rätt ofta. Det är till och med så att om man tittar riktigt nära på Jesus duster med fariséerna så rör det sig oftast (alltid?) om inlägg i den inomjudiska debatten (och där gick säkert debattvågorna betydligt högre än i vårt mystrevliga land). Det mesta hade de nog gemensamt men där de skilde sig åt uppstod dusterna.
Biskop Åke Bonnier kommenterade det här med att det ju oftast är de man står nära man vågar ta ut svängarna med i diskussioner. Man är på något sätt ofta hårdast i kritiken mot de man står nära. Värsta grälen är de i den egna familjen. Jesus kanske i själva verket stod fariséerna väldigt nära? Det var heller inte fariséerna som var Jesu fiender på så sätt att det var de som fick Jesus dödad. Den politiska makten fanns snarare i kretsen som skötte templet.
Morton Narrowe bidrog med ett scoop till när han hänvisade till ett ställe i andra judiska skrifter (jag hoppas att jag förstod det här rätt) där fariséer kallar andra fariséer fula saker på tema ”ve er fariséer”. De gör där precis likadant mot varandra som Jesus gör mot dem.
Kanske kommer vi ganska nära Jesu mening med citatet ovan om vi byter ut ”fariséer” mot ”kristna” och ser hur det blir. Det kan nog vara ganska tankeväckande:
”Ve er, ni kristna, ni hycklare som far över land och hav för att vinna en enda proselyt, och när någon har blivit det gör ni honom till ett helvetets barn, dubbelt värre än ni själva.”
Enligt Narrowe är det alltid så att judar bråkar med judar om texttolkning men det är å andra sidan ok, för man bedömer inte vem som får och inte får vara en del av folket efter vilka teologiska ställningstaganden man gör. Det hänger på förbundet med Gud. Där har vi kristna också något att lära av.
Lämna ett svar