Ett och annat tydligt uttryck för tro förekommer…
Jag har nu under ganska lång tid läst mangaserien om den unge ninjan Naruto. Jag har också mycket långt kvar att läsa för det är precis hur många pocketar som helst. Man kan för övrigt läsa hela serien på nätet här.
Jag har länge tyckt mig se en hel del paralleller mellan Naruto och Jesus och de har bara blivit tydligare allteftersom handlingen fortskrider.
Naruto är som sagt en ung ninja. Han kommer ur ett utanförskap i sin by men är fast besluten att bli ”hokage”, ledare för byns ninjor, i framtiden. Han är till att börja med inte särskilt stark man han är oerhört envis och har dessutom slumrande mäktiga krafter inom sig.
Naruto slåss förstås en hel del men trots det följer han en annan livsfilosofi än många andra ninjor. Likheterna med Jesus (och den här bloggen) går i dagen eftersom han talar om det som sin (ninja)väg. Naruto är oerhört fäst vid sina vänner och gör vad som helst för dem. Han vägrar kompromissa med sina övertygelser för kortsiktig vinning (som makt eller att uppfylla sina mål genom ”genvägar”). Han ser också det goda som finns i andra och på något märkligt sätt lyckas han bli vän med motståndare efter motståndare. Jag tänker på något som kan sägas om såväl Kristus som om Abraham Lincoln och som är tydligt i ett citat av den senare:
”Visst förgör jag väl mina fiender? Jag gör dem till vänner!” (ungefärligt citat)
Naruto himself
I takt med att Naruto blir starkare blir det allt tydligare att han har en roll att spela när världens öde står på spel. Här kan man se likheter mellan ”världens sätt att se” som Paulus kunde kallat det, och ett annat synsätt som Naruto står för:
”Anpassa er inte efter denna världen, utan låt er förvandlas genom förnyelsen av era tankar, så att ni kan avgöra vad som är Guds vilja: det som är gott, behagar honom och är fullkomligt.” (Rom 12:2, som jag helt säkert citerat många gånger förut här på bloggen).
Lämna ett svar