Port till kyrkogården.
Idag ger sig många ut för att smycka sina gravar med ljus och allahelgonahelgen inleds. På Vandra Vägen är det som vanligt bön som gäller i fredagsbloggposter så jag har omsorgsfullt valt ut en mycket kort och en något längre bön som passar att be i samband med sorg och minnet av avlidna. Låt oss be.
Gud, tala stilla, var nära, ty sorgen är bitter. Amen
Och
Gud, du som bor i evigheten, bara med dig kan jag tala öppet om min kära, som du har kallat hem till dig. Bara du lyssnar tåligt. Bara du vet hur min älskade har det nu.
Dagar och veckor går, andra människor lever sitt liv som vanligt, men inget kan fylla tomrummet för mig. Hjälp mig att bära ensamheten och att tacksamt minnas allt vi hade tillsammans.
Men låt mig inte fastna i minnen utan ta vara på det stycke liv jag ännu har kvar, och de människor som finns omkring mig.
Säg mig att min vän är i trygghet och glädje hos dig, och att också jag en gång kan få komma dit. För Jesu skull. Amen
(Bönboken tradition och liv, nummer 966 och 970)
Lämna ett svar