Ödmjukhet – i Franciskus anda


Franciskus. En av tidernas mest ödmjuka människor?
Franciskus. En av tidernas mest ödmjuka människor?

Till min stora glädje har jag för första gången på länge en gästbloggare här på Vandra Vägen. Det är Johan Engvall, vår lokala expert på den helige Franciskus, som skriver om vad det skulle innebära om vi alla hade mer av den kristna dygden ödmjukhet. Ordet över till Johan:

Uppmaning: Ödmjukhet – i Franciskus anda!

När Franciskus verkade på jorden som ”Guds lille fattige” så gjorde han det genom de sju dygderna: ödmjukhet, generositet, kyskhet, medmänsklighet, måttfullhet, tålamod och flit. Jag vill belysa hur vi kan inspireras av den förstnämnda, ödmjukheten.

Det är oundvikligt att inte påverkas av de konflikter som pågår runt om i världen och den massinvandringen till Europa som uppstår tack vare detta. Det kanske känns övermäktigt att ta emot alla de migranter som vill komma till Sverige men innan man själv gör uttalande så vill jag uppmana till ödmjukhet. Vi i Sverige bör vara ödmjuka till vår historia för man behöver inte gå många generationer bakåt i tiden då många svenskar tog sig till Amerika. Men vi bör också vara ödmjuka för framtiden då vi inte vet vad den har att erbjuda. Många är övertygade att klimatet kommer att påverka alla länder men hur och var det kommer att slå till som värst vet vi inte. Vem vet vi kanske själva kommer att vara klimatflyktingar inom en snar framtid? Med detta som underlag bör vi därför vara ödmjuka för samtiden då människor flyr en otrygg omgivning för att deras barn ska få en bättre framtid. Vi kan inte skylla på att Sverige inte har råd då julhandeln räknar med ett nytt rekordår, resurserna behöver kanske bara styras om? Vi bör vara ödmjuka för historieskrivningen då den kommer att dokumentera och i efterhand döma våra prioriteringar, såsom den ofta gör. Hur vill vi att historieböckerna ska beskriva oss om 100 år? Ödmjuka eller giriga?

Varje dag möter vi människor i både den virtuella och den verkliga världen. Förhoppningsvis sker de flesta möten med en ömsesidig respekt och kärlek men jag ser för många möten som utmynnar i dess motsats. Vi agerar utifrån de omständigheter och den erfarenhet vi besitter men om vi är ödmjuka för vår egen och den andres ”ryggsäck” skulle hatet minska drastiskt. Vi besitter alltså på både en kunskap och en okunskap varav vi bör vara ödmjuka inför båda. Personen vi möter besitter också både kunskap och okunskap och därför bör vi vara ödmjuka mot densamma. Låt oss respektera varandra och acceptera varandras olikheter och lära oss av dem istället för att hata dem!

Snart står julen för dörren och det är en tid för mycket kärlek och omtanke. Låt mötet med främlingen ske och framför allt, var ödmjuk!