Luther manar adeln att slå ner bondeupproren.
Det är länge sedan jag skrev om Luthers liv här senast. Ta en lång titt under kategorin Luther så finns det en hel del där. Nu är det i alla fall dags igen!
1525 jäste det av missnöje runtom i Tyskland. Det var inget ovanligt för trycket på bönderna var stort uppifrån. Eftersom Luther var mannen på allas läppar vände sig delegationer av ilskna bönder till honom och bad honom stötta deras protester mot hårda livsvillkor. Det tänkte sig att Luther som stått upp så modigt mot självaste kyrkan i Rom nog kunde hjälpa dem mot furstarna också.
Och Luther var nog till en början vänligt inställd men när protesterna blev till vilda uppror här och där i landet så ville han för allt i världen inte förknippas med detta. Förmodligen för att det hotade hans reformationsarbete, han behövde ju furstarnas stöd för att klara sig och sin sak.
Därtill såg Luther det som att överheten var satt av Gud till att styra över världsliga ting, kyrkan var i sin tur satt att sköta det andliga styret. Detta att Gud verkar genom dels kyrkan, dels överheten som skipar rätt kallar man för den lutherska tvåregementsläran. Undersåtens plikt var att lyda och furstens att härska, så var det bara.
Det Luther gjorde då var att vända om tvärt och uppmana furstarna att slå ner alla uppror med våld och mycket blod spilldes till följd av detta. De arga bönderna stod sig dåligt mot tränade knektar.
Det här är verkligen inte någon rolig sida i reformationshistorien men den ska förstås med i serien om Luthers liv ändå. Det var i alla fall roligt att knåpa ihop playmobileillustrationen…
Lämna ett svar