Till innehåll på sidan
Tomas Jarvid

Känslor är också tankar

Den här bilden kopplar jag på något sätt ihop med dagens ämne. Känslorna som driver på oss? Eller vad handlar det här om?

Den här bilden kopplar jag på något sätt ihop med dagens ämne. Känslorna som driver på tankarna? Eller vad handlar det här om?

 

Nu läser jag en bok igen. Eller lyssnar på snarare. Och så vill jag dela med mig av något intressant jag lärt mig. Boken i fråga är ”konsten att få mentala superkrafter” av Henrik Fexeus som jag kommit en bit in i nu. Kanske att jag återkommer till den framöver.

Fexeus skriver om olika hjärnrelaterade fenomen och bland annat om detta med tankar och känslor. Som han uttrycker det är det dumt att skilja alltför hårt på dessa båda, för strängt taget är de ju tankar allihop, det är hela tiden processer i hjärnan det handlar om.

Han skriver om fenomenet intuition (eller magkänsla som han säger om han inte vill att manliga åhörare ska sluta lyssna) att de känslor vi har inför något är väldigt viktiga att lyssna till. Vårt medvetande är så begränsat att vi inte ”vet om allt vi vet”. Vi har stora mängder erfarenheter som vi över huvud taget inte har tillgång till med medvetandet eller minnet men dessa kan vi ändå ha nytta av via känslolivet. När vi känner obehag eller glädje inför något så har vi våra skäl till det och det är värt att lyssna på de känslorna när vi fattar våra beslut.

Inte så att ”intuitionen” alltid har rätt, för det kan ju lika gärna vara gamla trauman eller annat som gjort att vi har icke ändamålsenliga känslor inför något som egentligen är bra för oss, men den har alltid något att säga oss som vi får försöka komma tillrätta med. Sen tror jag att det var den gamla psykologen Rollo May som hade bilden av att vi behöver både segel (känslorna) och roder (intellektet) för att styra skutan som är vi själva.

På annat håll har jag nyligen läst om att det kan vara bra att fundera på var i kroppen man känner känslorna och tänka vidare på hur vi ska tolka dem utifrån det. Ett visst mått av spekulation blir det ju men det är svårt att komma ifrån när det handlar om subjektiva upplevelser.

Hur ser du på dina känslor? Skriv gärna en kommentar!

 

Intuition

sammanvägda erfarenheten

Kommentarer

3 svar till ”Känslor är också tankar”

  1. Profilbild för Lena P

    Oj, det här skulle jag kunna skriva mycket om egentligen, men jag ska försöka fatta mig kort.

    Jag tänker på känslor som en sorts GPS eller kompass. De tar ut riktningen i livet. Det är genom känslorna som vi vet om vi gör rätt eller fel, och blir det fel så kan vi använda intellektet till att ändra riktning.

    Intuitionen är bra men den kan vara oerhört svår att skilja från rädslor respektive önsketänkande. Men jag börjar lära mig att intuitionen är den där ganska tysta, stillsamma rösten som kommer allra först. Sedan är det så lätt att den blir överröstad av tankar eller rädslor för de skriker mycket högre.

    1. Profilbild för Tomas Jarvid

      Lite så tror jag också. Ibland behöver vi lyssna på intuitionen och ibland är den värd att ifrågasätta. Sen är det en annan sak att verkligen framhärda med sina val när alla rädslorna sätter in. Då är det lätt att tro att man är på fel väg för att det känns så hemskt men oftast är man nog rätt ute om man håller ut?

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.