Jag kom att tänka på det när jag lite oväntat mötte en läsare igår i Dannike (hej på dig om du ser det här!).
Jag har en facebooksida för Vandra Vägen och driver nu även en för Dalstorps församling. Det är intressant och häftigt att se skillnaden på de två. Bloggens sida har nästan tre gånger så många gillare som församlingens, ändå är det ofta väldigt mycket mer genomslag på sådant jag skriver på församlingens facebook. Ibland får den 500 visningar eller mer genom alla gillningar. Av detta lär vi oss att församlingen står starkt i att många är engagerade i den och är intresserade av sådant som händer där. Och det är jag väldigt glad över och ser en massa möjligheter med.
Jag tycker mycket om min blogg och den här kanalen för att samtala med dig som läser och dela mina tankar om stort och smått. Men det som är lite konstigt med bloggen är kanske också att den liksom bara är min. Den tillhör egentligen inte någon församling. Det är bra eftersom internet inte följer några församlingsgränser och läsare kan finnas lite var som helst. Och det är svårt av samma anledning, att det inte riktigt finns någon grund i en lokal gemenskap. Jag tänker just nu mycket att det faktiskt är en svaghet. Kanske borde församlingen ha en egen blogg istället (snarare också?) med predikningarna på för att de hållits där och annat material som mer är riktat mot just vårt sammanhang?
Vad säger du som läser? Jag undrar ibland hur många läsare som verkligen finns någonstans i min geografiska närhet så ge dig gärna tillkänna om du gör det, antingen genom att hälsa som han jag mötte igår gjorde, eller genom att skriva en rad.
Eller så får du gärna tala varmt för bloggen som den ser ut just nu. (Jag tror egentligen att de flesta av er finns på lite avstånd) Det känns lite motigt just nu och det är alltid roligt med uppmuntran.
Lämna ett svar