Till innehåll på sidan
Tomas Jarvid

Ett senare tillägg till evangeliet?

Alltid lika fint med kinesiska bibelbilder. Jesus i mitten förstås.

Alltid lika fint med kinesiska bibelbilder. Jesus i mitten förstås.

Det finns mycket som är intressant kring bibeltexter men som kanske inte direkt platsar i en predikan. Så idag återvänder vi till söndagens predikotext om kvinnan som ska bli stenad men blir räddad av Jesu ord om att ”den som är utan synd ska kasta den första stenen” (Johannesevangeliet 8:1-11). På ett lite annat sätt.

Det finns en intressant sak med just detta lilla stycke av johannesevangeliet. Man kan som bibelläsare ana att det är något lite konstigt med texten eftersom det ser ut såhär:

Skärmklipp

Det är en liten [ kring texten och tittar man i noterna till bibeltexten så är det för att texten saknas i flera viktiga tidiga handskrifter. Den har hittat sin väg in i johannesevangeliet senare än det andra. En del menar att den kanske funnits i lukasevangeliet tidigare och att den passar bättre in där rent språkligt, vilken jag tror kan stämma för johannesevangeliet sticker av en del mot de andra i stil.

Men vad innebär det i så fall? I mina ögon har texten mycket av ögonvittnesskildring över sig och det finns ingen anledning att alltför snabbt dra slutsatser om att det här inte är en ”riktig” evangelietext utan historisk grund.

Någon har menat att Jesu handlande här var alltför magstarkt och svårt att hantera för den tidiga kyrkan så att man inte riktigt kunde hantera texten (förrän kanske senare i en miljö där de judiska inslagen i församlingen kanske var mindre?). Vad menar Jesus? Någon ordning ska det väl ändå vara? Men uppenbarligen har berättelsen inte heller lämnat Kyrkan någon ro utan fortsatt att ligga någonstans i utkanten av samlingen med heliga texter att läsa och fördjupa sig i.

Jag tror själv att en stor del av anledningen till att texten till slut ändå kom med har att göra med att den också kan tolkas som en så bra bild av vad det är Jesus gör för oss på korset. Han väljer att inte döma oss som vi förtjänar utan istället ge oss livet åter.

I Kyrkans historia har man kanske ibland framhävt den tolkningen för mycket för det är verkligen en berättelse som är väldigt obekväm. Detta med att döma är vi alla fast i.

Och hur ska vi kunna hinna med att älska vår nästa om vi är upptagna med att döma dem?

Kommentarer

13 svar till ”Ett senare tillägg till evangeliet?”

  1. Profilbild för Lena P

    Jag förstår ärligt talat inte alls på vilket sätt texten skulle vara obekväm.

    1. Profilbild för Simon
      Simon

      Om endast den som är fri från synd kan döma någon annan – vem ska då berätta vad som är rätt och fel?
      …är inte exakt vad texten säger, men en snedtolkning skulle kunna leda dit.

      1. Profilbild för Lena P

        Att berätta vad som är rätt och fel är inte detsamma som att döma någon.

        1. Profilbild för Tomas Jarvid

          Absolut. Men många blandar ju ihop det. Nu som då tror jag?

  2. Profilbild för Markku
    Markku

    Jag anser nor att om det här textfragment är identifierad som en senare tillägg , då är det ett bra exempel hur evangelierna kom till. Det var säkert bra många källor för evangelierna. Det var ingen som hade fört samtalsprotokoll, utan en minnesfragment här och en annan där sammanställdes till hela böcker och redigerades enligt sammanställarens kynne.
    Även om texten var uppdiktad , var dess ande helt i linje med Jesu undervisning och gärning och som sådant belyser ytterligare hans väsen. Man missar poängen när man börjar skala av texter med motivering att få fram den ursprungliga Jesu bilden. Hans finns hela tiden där även i dom finslipade ställen.

    Egentligen han finns med även i varje predikan när predikanten har förstått något av hans väsen och vidarebefordrar den. Det gör ingenting att man förstår bara en bråkdel. Om den bråkdelen härbärgerar något av Jesu väsen, då finns hela han där.
    Världsalltet finns i varje sandkorn.

    1. Profilbild för Tomas Jarvid

      Amen till allt detta.

  3. Profilbild för Tomas
    Tomas

    Pericope Adulterae lär ha hoppat över från Hebréerevangeliet till Johannesevangeliet enligt Eusebius som refererar till Papias. (https://en.wikipedia.org/wiki/Jesus_and_the_woman_taken_in_adultery#Textual_history).

    1. Profilbild för Tomas Jarvid

      Intressant, det kan ju stämma.

      1. Profilbild för Rebella undrar

        När det inte bara är en massa saker i traditionen som kommer ur didäringa apokryferna, utan att apokryfiskt material till och med smugit sig in i de kanoniska evangelierna. Hur ska en stackars lutheran då lyckas leva enligt sola scriptura?

        1. Profilbild för Tomas Jarvid

          Det finns ju också de som menar att det kan finnas autentiska jesusord i till exempel thomasevangeliet. Jaja. Jag tror att Sola Scriptura är bra för bibeln måste ha en särställning men jag tänker också att det är Jesus själv och inte bibeln som är Guds fullkomliga uppenbarelse så han är det viktigaste.

          1. Profilbild för Markku
            Markku

            Den som är känslig för andemeningen i Jesu liv och undervisningen kan känna igen hans närvaro överallt även i profana sammanhang. Benediktinerna säger: Sök Gud i allt.

          2. Profilbild för Tomas Jarvid

            Jesu anda lever också kvar i mycket i vår sekulariserade tid. Bara detta att så många identifierar sig med offren för olika brott och tar den svages parti, det tror jag är Jesu arv.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.