En medeltida bild av en kvinna och hennes skyddsängel. Ur en gammal engelsk bönbok.
Jag lovade igår att dela söndagens predikan här på bloggen. Det fanns otroligt mycket knepiga saker att ta upp från texterna. Alltifrån änglastrider i himlen till huruvida man ska hugga av sin hand när den förleder en och vad det betyder men man måste ju välja vad som kommer med. Änglarna är i alla fall med på ett hörn men framförallt representerar de ju Guds närvaro. Hoppas det här kan vara till glädje för dig.
Predikan heliga Mikaels dag 2016 Ölsremma
Jag tänkte börja dagens predikan med att avslöja en hemlighet för er. En som några av konfirmanderna redan vet tror jag? Jag tänkte berätta lösenordet till det trådlösa nätverket i Dalstorps församlingshem (vad heter det? wifi? Wajfaj?).
Ett trådlöst nätverk kan ju vara en slags bild av Guds närvaro kanske? En osynlig kontakt var man än är i rummet? Lösenordet är i alla fall GUD SER ALLT.
Jag hade förresten en studiekamrat som var ansvarig för IT på prästskolan och han talade någon gång om Gud som han som ”CTRL-ALT”…
Hur låter det? Handen upp alla som tycker att det låter lite läskigt att Gud ser allt.
Den här bilden visade jag upp. Men så påpekade kyrkvärden Gunilla att det finns ett öga avbildat i Ölsremma kyrka där jag stod. Jag borde känna mina egna kyrkor bättre.
Det kan låta lite läskigt. Jag har också med mig en bild här av en kristen symbol för Gud. En triangel för den treenige Guden och ett allseende öga i mitten. Den bilden tänker jag är ganska jobbig. Man kan fundera på hur snäll den här blicken är? Gud ser allt men vad vill han mig?
Det är ju förresten väldigt bra att det finns någon som ser allt. Internet är ett bra exempel för där är det många som gör taskiga eller rent av hemska saker mot andra och kanske gör det för att de kan göra det anonymt, och komma undan med det. Om man funderar på hur god man är egentligen så är det ett ganska bra mått, så god som jag är när ingen annan ser och jag kan komma undan med en och annan taskighet utan att någon kan tänka illa om mig för det.
Gud ser allt enligt den kristna tron och det hörde vi om i evangelietexten. Se till att ni inte förraktar någon enda av dessa mina små. Jag säger er att deras änglar i himlen alltid ser min himmelske faders ansikte.
Det där med änglar är lite lurigt. I bibeln så är Gud inte ensam i sin himmel utan har sina agenter som är ute överallt. Och de finns på något sätt samtidigt inför Guds tron. Det verkar inte vara så petnoga om det är änglarna eller Gud själv som talar och agerar för det går på ett ut. De är Guds sändebud. Ingen är så liten och obetydlig att inte de har en ängel som rapporterar till Gud hur de har det. Det gäller dig. Att du är betydelsefull i Guds ögon, och det gäller de du möter också. De är också viktiga i Guds ögon.
Så Gud ser allt och det är bra för då vet Gud det onda som sker och rättvisan kan segra en dag. Problemet kvarstår ju ändå. Är det skönt för MIG att Gud ser allt. Jag gör ju inte heller bara det goda?
I en annan bibeltext vi läst så talas det om någon som INTE finns inför Gud. Det var det här med änglarnas strid i himlen där ängeln Mikael kastade ner draken och hans änglar. Den här draken ska alltså vara satan och satan i sin tur betyder ”anklagaren” och det står att ”han som anklagade oss inför Gud dag och natt har störtats ner”. Han har besegrats med lammets blod. Det är mycket på en gång här och jag hinner inte reda ut allt men lammets blod handlar i alla fall om det blod som Jesus blödde när han dog på korset. Genom det Jesus har gjort så finns det inte längre någon som anklagar oss inför Gud.
Anklagaren låter ganska dramatiskt. Att det finns någon som anklagar oss inför Gud. Men jag tror att jag kan känna igen mig i det. I alla fall kan jag känna igen att ha en röst inom mig (nej jag håller inte på att bli galen) som liksom låtsas att den säger hur det egentligen är med mig. ”Du ska inte komma här och spela god Tomas, du är minsann inte bättre än någon annan”, som kanske talar i mörka stunder och säger att ”egentligen, egentligen är det ingen som tycker om dig” eller som påminner om de där klantiga sakerna jag sagt och gjort. Och de som jag gjort med dåligt uppsåt också. Som att det finns en röst som vill säga att ”det där är sanningen om dig, egentligen”. Du är ingen. Det finns inget hopp om att du någonsin skulle kunna vara annorlunda än så här.
Den rösten är inte Guds röst. Det finns en annan röst som ljuder vid Guds tron. Det är Jesu röst. Och han säger något helt annat.
”Det där är min vän. Jag har gått vid hans sida hela hans liv. Han är viktig och värdefull för mig. Han är inte så bra på att höra av sig och prata med mig men jag tänker inte ge upp om honom. Han har gjort mycket dåligt och han gör mycket dåligt också men jag vet att det inte är det sista ordet som ska sägas om honom. Jag vet inte bara vem han är nu och vem han blivit. Jag vet också vem han är skapad till att bli, och vem han en dag kan bli med min hjälp. Hur det än blir så släpper jag inte taget om honom så långt det kommer an på mig. Jag älskar honom så mycket att jag gått i döden för att inget ska få skilja oss åt. Jag har tystat åklagaren för det sista ordet om er är inget mindre än att ni är mina älskade.”
Den rösten får vi öva oss i att lyssna till mycket mer än den där anklagarrösten. Det här är ju förresten vad Parvello fick lära sig i sagan vi lyssnade på på lägret.
Gud ser allt. Och om Gud är god så är det goda nyheter. Om vi får leva inför en kärleksfull blick så kan vi också lära oss att älska. Och till och med de minsta bland oss har änglar som alltid står inför den himmelske Faderns ansikte.
Lämna ett svar