Så här i Lutherjubileumstider fortsätter givetvis serien om Luthers liv här på Vandra Vägen. Jag har fått anledning att ta några ytterligare bilder eftersom det nu under våren ska bli både föreläsningar och fotoutställning av min playmobillutherbilder och jag har haft några luckor att fylla. Nåväl, till saken för dagen!
Ingen kan ha missat att reformationen var början till en splittring av kyrkan i väst (den katolska och den ortodoxa kyrkan delades redan 1054). Där det tidigare funnits en enda katolsk kyrka splittrades det kyrkliga landskapet nu upp i flera olika familjer. Från vänster till höger på bilden ovan ser vi:
1. Lutheraner, som tog Luthers och Melanchthons skrifter som grund för tron. Som min kyrka.
2. Romerska katoliker som stod kvar under påven i Rom.
3. Anglikaner. Kyrkan som uppstod i England då Henrik VIII tog befäl över kyrkan där på ett liknande sätt som Gustav Vasa här.
4. Reformerta kyrkor. Som tog mest intryck av Jean Calvins mer hårdragna tankar om gudstjänst och samhälle.
5. Anabaptister, mer radikala grupper som, nu när de fick tillgång till bibelns texter, gjorde mer långtgående visioner av livet med den heliga Anden som ledstjärna. Luther tyckte inte om de här utan kallade dem ”svärmare”, och tyckte de var för kaotiska och samhällsomstörtande.
Så ungefär ser släktträdet ut. Sedan har ju de protestantiska kyrkorna fortsatt att dela sig genom århundradena i olika grupper och samfund. Förhoppningsvis är vi på väg samman igen nu.
Min viktigaste poäng med den här bilden är att det som var förut, den medeltida katolska kyrkan, inte längre fanns kvar. Ofta kan man från katolskt håll få bilden av att protestanterna avvikit men den romerskt katolska kyrkan är inte heller densamme som den var innan reformationen. Genom det som brukar kallas ”motreformationen” förändrades även den katolska kyrkan och idag är vi lutheraner i mycket överens med dem i lärofrågorna. Hela upprinnelsen till reformationstiden var trots allt en hel ohållbar korrupt situation som alla var tvungna att försöka komma till rätta med. Det är olyckligt att det skulle gå som det gick men det är inte ens fel när två träter. Hade Luther fått gehör för sina klagomål hade nog historien sett mycket annorlunda ut.
Tankar om denna lilla historielektion? Skriv gärna en rad!
Lämna ett svar