Till innehåll på sidan
Tomas Jarvid

Generationernas krig i kyrkan

Många generationer på en bild. Josef och Maria och Jesusbarnet hälsar på hos mormor och morfar Anna och Joakim.

Många generationer på en bild. Josef och Maria och Jesusbarnet hälsar på hos mormor och morfar Anna och Joakim.

På bilden ovan ser du Jesus med föräldragenerationen (Josef och Maria) och dessutom en generation bakåt, morfar och mormor Anna och Joakim. Tydligen hälsar den heliga familjen på där på denna roliga och vackra bild.

På bilden nedan ser du en bok jag precis läst. ”Du är din generation” av Elaine Eksvärd (dåförtiden Bergqvist). Den handlar om vad som kännetecknar olika generationer i samhället utifrån ifall vi är födda på 30, 40, 50, 60, 70 eller 80-talet. Ibland kan det vara svårt att förstå varandra när man är uppvuxen i olika tider som präglats av olika händelser eller samhällstrender. När jag läst den har jag funderat en hel del på generationerna i kyrkan.

Du är din generation av Elaine Bergqvist, numera Elaine Eksvärd

Du är din generation av Elaine Bergqvist, numera Elaine Eksvärd

Det är väldigt tillspetsat att kalla det för ”generationernas krig” som jag gjorde men en del problem kan helt klart uppstå. Nu provtänker jag lite så får du gärna kommentera efteråt!

Kyrkan är på ett sätt en unik miljö i vårt samhälle eftersom vi eftersträvar att vara en plats där olika generationer samlas tillsammans. I praktiken går det kanske inte alltid lika bra. Någon har sagt (i en församlingsmiljö som dominerades mycket av äldre människor) att ”jaså, ni gör gudstjänster för alla åldrar säger ni? Titta på vilka som kommer så märker ni nog vilka som omedvetet är målgruppen”. Tanken är att det är bättre att satsa tydligare mot en viss målgrupp för det är omöjligt att nå alla samtidigt. Det där får var och en fundera vidare på.

Jag tänker också på en präst jag arbetade med som beundrade förre ärkebiskopen KG Hammar mycket för att han var så ickeauktoritär fast han var ärkebiskop. Han vågade säga saker som att han inte hade sanningen utan sökte den och så vidare. Själv tyckte jag inte det var särskilt imponerande. Från mitt perspektiv hade det varit betydligt mycket mer imponerande med någon som kunde ge en ny vision istället för att bära hacka på gamla och redan ganska slitna bilder av kyrkan.

Jag hittade förresten en väldigt intressant artikel som du borde läsa i ämnet: ”Revolution framför frälsning för 68-kyrkan”.

Mer omedelbara problem kan till exempel vara att det förmodligen skiljer en hel del mellan generationerna i en församling i hur man ser på varför vi finns till, vad som är våra problem och hur vi ska hantera dem. Inga småsaker alltså. Äldre generationer kan ibland lätt fastna i att det var bättre förr medan min egen generation eller ännu yngre har svårt att förstå det. Vi har inte upplevt de fornstora dagarna och när vi tänker noga efter undrar vi också om allt verkligen var särskilt bra då.

Som predikant kan jag tycka att det är svårt att leva mig in riktigt i vad människor från andra generationer kämpar med och vad som kan tala mest till dem i evangeliet. På en mer banal nivå kan det vara svårt att veta hur man till exempel ska arbeta med humor i en predikan eller vad man kan ta för exempel från populärkulturen som funkar. Många gånger gör jag nog bättre i att prata om Snoddas än om Game of Thrones (om jag nu kunde hitta nån bra liknelse utifrån Snoddas)?

Det var några tankar från mig. Vad har du för erfarenheter av när det fungerat väldigt bra eller väldigt dåligt mellan olika generationer i kyrkans värld, eller i samhället för den delen? Skriv hemskt gärna en kommentar!

Kommentarer

11 svar till ”Generationernas krig i kyrkan”

  1. Profilbild för Lena P

    När det gäller KG Hammar tycker vi för en gångs skull olika. Jag tänker att hans vision kanske just var/är att vi ska sluta tro oss sitta inne med sanningen och våga ifrågasätta ingrodda föreställningar lite mer. Det tycker jag hade varit en välsignelse.

    1. Profilbild för Tomas Jarvid

      Jag menade egentligen inte att gnälla på KG just, det var mer det där att olika generationer kan längta efter olika saker. Min äldre kollega tyckte nog det var härligt att en biskop kunde vara så antiauktoritär men det är nog något jag mer eller mindre tar för givet att en kristen ledare bör vara prestigelös.

  2. Profilbild för Mattias

    När äldre och yngre samtalar om omvälvande upplevelser de haft, då kan verkligen förståelse uppstå.

    1. Profilbild för Tomas Jarvid

      Amen till det. Detta är sannerligen vägen.

  3. Profilbild för Stig Walldin
    Stig Walldin

    Visst är det svårt med de olika generationerna. Deras musikkultur är så totalt annorlunda. Även språk och sättet att vara.
    I England finns ex. på en församling (= Parish) som bildade två ungdomsförsamlingar (=congregation) eftersom kyrkorådet insåg att det var ofta det skilde mer än ett halvsekel i ålder mellan de äldsta och de yngre.
    Jag tror vi behöver riktade gudstjänster, så.att ungdomarna kan känna sig ”hemma”.
    V g KG Hammar så hade han säkert för sin inre syn en grupp med intellektuella med sina tvivel, men hur kunde den miljön möta de gammelfromma?

    1. Profilbild för Tomas Jarvid

      Som vanligt kommer du med vishet Stig. Det är också väldigt utmanande hur man ska hantera detta i praktiken, särskilt i mitt väldigt lilla sammanhang. Helt rätt om KG tror jag.

  4. Profilbild för Rebellas andra

    Jag har noterat i två olika församlingar att mina liturgiska preferenser stämt bäst överens med gamlingarnas, såatteh 😛 men jag är kanhända ett undantag.

    Den där boken om 68-generationen i kyrkan har jag inte läst. Framställningen låter en smula spetsig, och jag tänker ”riktigt så enkelt kan det väl inte vara”. Bilden måste vara mer komplicerad än så. Men det kan väl tänkas att den generationen splittrade upp svenskkyrkligheten i vänsterinriktade, teologiskt liberala, och borgerliga teologiskt konservativa. Det påpekas så ofta att den indelningen är förenklad, men just i den generationen kanske det stämmer ganska väl?

  5. Profilbild för Rebellas andra

    Nu blir det mycket om KG Hammar här. Han var ju bara en liten bigrej i ditt blogginlägg. Men iaf.

    Han är/var inte den stora visionären. Det är sant.

    När jag började mitt sökande var min syn på vad kristendomen är eller borde vara väldigt präglad av Upplysningen, av vår naturvetenskapligt orienterade tid. Det måste vara Sant på ett väldigt konkret bokstavligt sätt, annars är det ointressant. Jag fnös åt KG Hammar, utan att ha läst honom. Sen blev det Karen Armstrong som vidgade mina vyer, hon och David Thurfjell som berättade för mig att min kristendomssyn i grunden var väckelsekristen – samtidigt som jag var väldigt ointresserad av, egentligen ganska avskräckt från just den kyrkliga traditionen. När jag sen läste Hammars ”Släpp fången loss” tyckte jag ”what’s the fuss”? det här har redan Karen Armstrong sagt och mycket bättre … ungefär så. Vad det blivit för resultat om jag läst de böckerna i omvänd ordning kan man bara spekulera i.

    KGH har senare själv sagt att den position han sade vissa saker från var olämplig. Man ser honom ytterst sällan i biskopsskjorta och emerituskors. Han föredrar att framträda som en person, en författare, en teolog. Jag tror han gör sig bättre i den rollen.

  6. Profilbild för Rebellas andra

    Apropå det där med 68-generationen. Det här har jag eg. tänkt att blogga, vi får se om det blir något av det, men iaf.

    Det är nog så att Svenska kyrkan före denna 68-generation var ganska högervriden? Jag menar, kyrkan var drivande i moralpaniken kring ”dansbaneeländet”. En svängning behövdes nog. Men det kanske svängde väl långt, blev en generation som fick styra väl mycket – det är mycket möjligt. Inte minst för att man behöver den där mångfalden. Vi försöker liksom inte sträva efter den, vi svenskar.

    1. Profilbild för Tomas Jarvid

      Det är ju verkligen inte roligare att tänka på den gamla högerkyrkan som du säger. Det har blivit väldigt fel när kristen tro ska vara en helt konservativ kraft. Och man kanske kan skylla det lite på Konstantin och hela statskyrkogrejen men det är säkert att göra det för enkelt för sig. Har man privilegier brukar man vilja försvara dem.

      1. Profilbild för Rebellas andra

        Förutom dansbaneeländet glömde jag lägga till Manfred Björkqvist och hans insamling till en militär pansarbåt. När det talas om kyrkans politisering hoppas han liksom över.

        Nu kan vi sjunga med Grotesco: DET ÄR SOSSARNAS FEL! Bara sossarnas fel. Jag vet inte vilken rad och vers, kapitel eller del, men nånstans här står skrivet: Det är sossarnas fel!

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.