För en kort tid sedan fick jag vara med om något väldigt speciellt. Jag fick hålla och bläddra i en av våra äldsta biblar på svenska. Hela bibeln på svenska från 1540.
Vackert tryckt, visserligen med ganska svårlästa bokstäver och underlig stavning men med envishet kan man ta sig fram genom texten. En del sidor, som försättsbladet ovan, var handskrivna. Ibland fanns det anteckningar i marginalerna men de jag såg var tyvärr helt otydbara.
Och så ganska många fina illustrationer. Här skapar Gud (som som vanligt ser ut som Jesus, vad annars?) Eva ur Adams sida.
Bibelböckerna avslutas elegant med kringla och ”Enden på _____boken”. Det är kittlande för tanken vad denna bok varit med om. Tittar man i kyrkoherdelängden på orten så kan man ju också med stor säkerhet veta några som hållit i den med egna händer!
Begynnelsebokstäver extra utsirade. Ger en fin medeltida känsla.
Enligt uppgift ska det stå 1540 också för hand med romerska siffror någonstans i boken men det hittade jag aldrig.
Det här är lite hårresande. Undrar hur länge sedan det var som något litet barn fick för sig att färglägga en bild i den urgamla boken?
Det finns förstås väldigt mycket att säga om Gustav Vasabibeln (Olaus Petris översättning till svenska av Luthers bibel om man ska vara korrekt och inte ge alltför mycket ära åt den där kungen som bestal kyrkan) och jag hann bara ta en kort titt i den. Det jag ville förmedla idag är bara blotta glädjen över att få stå i kontakt med all denna historia som format oss.
Något du tycker jag borde tillägga om ”Gustav Vasas bibel”? Skriv en kommentar!
Lämna ett svar