Jag är ödmjukare än du

Om en paradox.


Ödmjukast. Jesus som blir döpt fast han borde vara den som döper.

I mina kretsar har vi ett gammalt skämt om att vara bäst på ödmjukhet. Jag lyckades nog inte få till det så värst bra men jag drog det för en tid sedan i församlingssammanhanget. Vi talade om ödmjukhet och då skojade jag och sade

-Jag är ännu ödmjukare än du

Men jag tror inte ironin gick fram, det är ju risk att folk tar sånt präster säger på alltför stort allvar, eller kanske till och med att de någon gång haft en präst som framhållit sin stora ödmjukhet.

Sanningen är ju att det är en omöjlig mening att säga. Att säga så är ett uttryck för högmod.

Men det som slog mig var att det ändå tar. Om någon skulle säga så till mig ”Jag är ju ödmjukare än dig”, då skulle jag nog bli provocerad och börja säga emot, i alla fall inom mig.

Precis på det sättet avslöjar vi ofta vår brist på ödmjukhet. I grund och botten är jag ju övertygad om att jag ÄR ödmjukare än andra. De andras fel är lättare att se.

Vad tror du om detta? Säger det oss något viktigt? Skriv en kommentar!

2 kommentarer

Thorsten Schütte säger
19 december 2017 – 10:03

Ja, en paradox. Ungefär som att fråga: Har du slutit slå din hustru...

Tomas Jarvid svarar
19 december 2019 – 08:17

Lite så!

Hobbykalvinisten säger
19 december 2017 – 10:39

Det har väl varit bättre om prästerna var lika tysta som sina församlingsmedlemmar?

Tomas Jarvid svarar
19 december 2019 – 08:17

Det är ju roligt att prata med varandra, det tycker jag ändå vi får fortsätta med.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.