Till innehåll på sidan
Tomas Jarvid

”En människa”

Jag har varit i STT igen med en krönika. För en vecka sedan i och för sig men ändå, jag kan ju lika gärna dela texten här också. Det är som så ofta faktiskt en gammal bloggpost som jag vänt och vridit på men man vill ju inte chansa utan ta något bra när tidningen frågar. Jag bättrade i alla fall på med lite bibelord så att det ska märkas att det är en präst som är krönikören. Hoppas det kan vara till glädje för dig!

”Där är ju en människa”

En vän till mig hade ett bra uttryck. När hon mötte en ny människa och fick insyn i den människans liv så tänkte hon ”men där är ju en människa”, en som är som jag. Jag känner igen mig i det. Man möter människor med ansikten och namn men så ibland förstår man hur de har det och känner igen sig i dem. Då förstår man att här är en som också har sina sorger och glädjeämnen och som i väldigt mycket är som mig själv. ”Där är ju en människa”.

Det finns gott om människor som vi i regel inte identifierar oss med. De kanske står långt under eller långt över oss i status, de kanske lever väldigt annorlunda liv. Vid något tillfälle har konfirmander från min församling fått hälsa på hemma hos flyktingfamiljer. Jag tror säkert att båda parter är ganska nervösa vid ett sådant möte men så händer just det där att när man väl möts så förstår man varandra mycket mer än man hade trott. Där är ju en människa. En som jag. Och så går man från mötet med varmt hjärta.

Även i bibeln försöker texterna skärpa in det här i oss. När det gäller flyktingar så kan man till exempel läsa i 3 moseboken 19:34 där det står:

Invandraren som bor hos er skall ni behandla som en infödd. Du skall älska honom som dig själv, ni var ju själva invandrare i Egypten. Jag är Herren, er Gud. (3 mos 19:34)

Med andra ord: tänk på att det kunde varit ni själva. Jag tänker ännu hellre på ett annat bibelställe. Det är när Mose står inför den brinnande busken och Guds röst säger ”ta av dig dina sandaler för du står på helig mark”. Just så upplever jag det ofta när jag får se in i en annan människas kamp eller glädje: nu står jag på helig mark. Här har jag fått en gåva att hantera varsamt.

Och förstås tänker nog många så inför att träffa mig. Är präster som vanliga människor? Lever vi samma liv över huvud taget? En del kanske är nervösa och undrar hur mötet ska gå. Då gäller det att visa att jag också är en människa. Att vi är lika.

Att vara människa är något stort och fantastiskt. Vi måste inte försöka vara något bättre utan det räcker att vi är vad vi är. Livet blir lättare för oss alla om vi vågar visa varandra något lite av vår egen sårbarhet och mänsklighet. Och håller ögonen öppna. Efter människor.

Kommentarer

2 svar till ””En människa””

  1. Profilbild för Thorsten Schütte
    Thorsten Schütte

    Där är ju en människa – då tänker jag just nu på de ensamkommande och ålders”justerade” flyktingarna, se på flera inlägg på https://diakonibloggen.com !

    1. Profilbild för Tomas Jarvid

      Ja så går tankarna.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.