Kan digitaliseringen av kyrka och gudstjänst vara ett hot?

Det blev fel igår med Daniels gästbloggpost. Det råkade bli en gammal text som redan är publicerad här tidigare. Här är den rätta!

Kan digitaliseringen av våra kyrkor och gudstjänster vara ett hot?

Det kan vara värt att titta i spargrisen och se om man har några lösa mynt hemma. Den svenska kronan kan nämligen bli en samlingspryl inom den kommande framtiden.

Vårt kära rike hör till en av de kontantfriaste nationerna i världen, och nu går till och med våra kyrkor ett steg framåt i samma riktning. Veckornas stora rubriker är nämligen att svenska församlingar börjat erbjuda kortbetalning och elektroniska överföringar för att ersätta kontanta donationer.

Enligt David Crouch, en journalist från Göteborg som rapporterar för Kanadas nationella radio, är många kyrkobesökare bekanta med donationskorgen som vanligtvis kan fyllas på efter gudstjänsterna. En nyhet som skapat många rubriker, inte minst under den senaste månaden, är uppmaningarna att istället donera elektroniskt.

– Då håller de upp sina mobiltelefoner, för att visa sin goda gärning, säger han.

Med hänvisning till svenskarnas förkärlek till kortbetalningar kommer kyrkornas nya donationsalternativ knappast som en överraskning. Kontanthanteringen har minskat på flera håll i samhället, till och med på de lokala bankkontoren. Över hälften av de lokala bankerna har slutat hantera kontanter. Inte heller är bankomaterna lika populära.

Den nya appen Swish har blivit ett revolutionerande betalmedel. Den påträffas på många församlingar, bland annat på Engelbrekts församling som skapat olika Swishkonton för olika ändamål – bland annat för takrenoveringar, kyrkans musikverksamhet och söndagens kollekt.

Även om den pågående utvecklingen har ett positivt syfte så meddelar myndigheterna att det kan drabba de äldre som inte är lika vanliga med tekniska alternativ. De uttrycker oro och medger att de är rädda för att infrastrukturen som krävs för att hantera kontakter kan komma att kollapsa.

– Allmänna toaletter är utmärkta exempel. Du kommer fortfarande behöva besöka en toalett, men för att få använda toaletten behöver du betala med mynt, säger han.

Även inom de här segmenten har samhället påkallat elektroniska lösningar, bland annat med mobiltelefoner. Ett sms är tillräckligt för att låsa upp en toalett.

Problematiken med den här övergången är problematiskt för äldre människor. En organisation som emotsatt sig utvecklingen är Kontantupproret. Dessa talar för människor som hamnat i kläm och som är beroende av kontanter. Organisationens medlemmar menar att de skulle utsättas för mycket problem om Sverige skulle bli ett kontantfritt land. Även om organisationen inte fått något större medialt uppmärksammande så lyfter de fram bra argument för att behålla kontanterna, även inom de kyrkliga verksamheterna.

Kritiken kommer även från chefen för Sveriges Riksbank, Stefan Ingves. I diverse intervjuer och pressmeddelanden uttrycker han oro över utvecklingens snabba far. Han hävdar att förändringarna är initierade av den privata sektorn och inte av riksbanken.

– Det här tar över kontrollen över den publika sektorn. Istället hamnar allting i händerna hos den privata sektorn. Oavsett om det skulle skapa en kris hos bankerna, så skulle det innebära ett stort problem för Sverige på lång sikt, säger Ingves.

På Malta bor det ungefär 15 000 svenskar. Siffran är relativt stor med tanke på att den totala befolkningen uppgår till 350 000 invånare. Svenskarnas engagemang i den lokala ekonomin är betydelsefull för landets BNP, och enligt statistik från fjolåret kommer 15 % av landets skatteintäkter via svenska företag som finns etablerade på Malta. Även om kontanter fortfarande cirkulerar inom de lokala kyrkoförsamlingarna så kommer det på sikt bli intressant att se om de svenska företagen kommer ha någon påverkan på kontanthanteringen i landet. Precis som det svenskmaltesiska nöjesföretaget Casinofeber (red. anm. en av de största arbetsgivarna på ön) så väljer de flesta svenskägda företag att utesluta kontanter helt. En annan intressant utveckling som svenskarna fört med sig till det lokala samhället är möjligheten att betala med kryptovalutan Bitcoin på svenska restauranger, barer och till och med taxibolag.

Det råder ingen tvekan över att samhället håller på att digitaliseras, men vad innebär det för kyrkan och kristendomen? Kan tekniken hota de fysiska gudstjänsterna? Kan dessa gudstjänster ersättas med förinspelade videoklipp? Kommentera gärna och skriv om vad du tror om den pågående samhällsutvecklingen.

Inlägget är skrivet av Daniel Azzopardi