9 blandade tankar på dopdagen

I söndags blev det inga blandade tankar, inte på mån eller tisdagen heller men nu får det väl ändå vara dags?


Spelande ängel i Harplinge.
  1. Glad onsdag kära läsare!

2. Det har varit väldigt tyst här en vecka eller så. Det beror på olika saker, framför allt att jag och min fru fått ett ovanligt tillfälle att vara ute och paddla ensamma med kanoten med flera övernattningar. Idag vill jag gärna skriva för jag har mycket att fira idag!

3. 13 juni är först och främst min dopdag. Denna dag år 1982 fick jag ett personligt löfte om att jag hör hemma hos Gud och är välkommen hos honom hur än allt skiftar i livet. Sedan är det också nu 8 år sedan idag som jag blev prästvigd.

4. Efter 8 år är man inte någon ny präst längre direkt. Det är skönt på många vis och med åren kan man vara alltmer hemmastadd och bekväm i ordningarna så att jag också kan improvisera där det är lämpligt. Sen är det väl också så att jag kan räkna med att gå som ung präst till någon gång om 10 år eller så för den allmänna bilden verkar ju fortfarande vara att präster är väldigt gamla.

5. Denna vecka ska jag säga något fiffigt på skolavslutningarna. Det är rätt roligt med skolavslutningar tycker jag. Varken kyrkan eller skolan står eller faller med skolavslutningar i kyrkan och med det konstaterat får vi göra bästa möjliga av läget.

6. Jag är en sån som har rätt svårt att fira mig men nåt får jag väl ändå hitta på denna lite speciella onsdag. En kaka till kaffet eller nåt. Just att fira dopdagen är ju sånt jag brukar säga åt folk att de ska göra.

7. Det är knepigt det där med präst som yrkesidentitet. Jag brukar fortfarande ha svårt att förstå att jag är präst i andras ögon, jag tror jag har lika lätt att ta av mig som ta på mig rollen typ. Jag lyckad inte riktigt få sagt vad jag menar när jag försöker sätta ord på det.

8. Men för ett tag sedan skulle jag vara med och spela fiol i paraden till studentbalen i staden. Då hade jag VARKEN prästkläder ELLER folkdräkt som jag hade i fjol (pga värmen). Det kändes jättekonstigt att vara så anonymt klädd ute i en folksamling. Man blir nog lite konstig av prästeriet ändå. Och kanske finns det en rätt stor risk att vänja sig vid att få lite mer uppmärksamhet än andra?

9. Sådär. Hur har du det denna onsdag? Några speciella dagar i antågande?

 

 

En kommentar

Markku säger
13 juni 2018 – 09:56

Alldeles säker blir man like konstig av prästeriet. Bäst att du vänjer did. Det är ingen ide att försöka övertyga omgivningen, att som präst man är en helt vanligt människa, eftersom du är inte det, du är ju en präst.
Människorna har förväntningar på prästen , vissa försöker dra ner prästen eftersom dom vet inte hur man skall prata och vara med dom . Vissa idealiserar präster, det hör till och det är bäst att acceptera de. Vissa vill hämta styrka från prästen och då skall man ställa upp.
Fortsätt att njuta av jobbet , det är ett privilegium att orka jobba som du gör.

Tomas Jarvid svarar
15 juni 2019 – 11:18

Tack för de orden Markku!

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.