Idag vill jag berätta något häftigt (jaja på min nivå alltså) som jag fått nys om. Men först vill jag påminna om att jag skrev en dikt här för ett tag sedan, inspirerad efter att ha lyssnat på historiepodden om sökandet efter Nilens källa:
Nilens källa
De gav sig av att söka
Nilens källa
som ingen sett
de urtida faraonerna visste bara
att hela deras liv
kom från den
någonstans rinner väl allt det
upp i dagen
när de äntligen fann den
var den så mycket mer
än en rännil i djungeln
vidsträckt och full av liv
så tänker jag mig
godheten
Det som finns lite mellan raderna och som man kanske ska känna till är att när man väl hittade Nilens källa så var det inte alls någon liten rännil i djungeln utan den gigantiska Victoriasjön. Källan överträffade alla förväntningar.
Nu till en gammal bibeltext. I 1 mos 2:10ff kan man läsa om floder som rinner upp i Edens lustgård. Det här är sådant som många av oss ögnat igenom många gånger och det står där:
En flod rinner upp i Eden och bevattnar trädgården. Sedan delar den sig i fyra armar. Den första heter Pishon, den flyter kring Havila, ett land där det finns guld. Guldet i det landet är fint, och där finns också bdelliumharts och onyxsten. Den andra floden heter Gichon, den flyter kring Kush. Den tredje floden heter Tigris, den rinner öster om Assyrien. Den fjärde floden är Eufrat.
Läser vi det rycker vi förmodligen på axlarna och undrar vad vi ska med den informationen. Eller så börjar vi fundera på vad det säger rent geografiskt. Eufrat och Tigris kanske vi känner till och då förstår vi att Eden måste vara i Irak någonstans?
Men de andra floderna är mer oklara. Det finns en stor diskussion om Gichon och Pichon, ta gärna en titt på den här länken till en judisk sida. Man vet åtminstone att Kush brukar beteckna på ett ungefär det som nu är Etiopien, i Afrika! Långt från Eufrat och Tigris! I så fall är Gichon den ”Blå Nilen”. Det är sedan möjligt att Pichon är antingen ”Vita Nilen” eller till och med Indus i Indien. Det finns i båda fallen gamla traditioner som pekar ut platserna. Jag tror också jag förstått att Pichon skulle kunna beteckna ett vattendrag i närheten av Jerusalem.
Nu blir det ju rörigt det här. Kan Edens flod verkligen vara på så olika platser? Svaret är nog att bibelns författare inte var så intresserade av geografi som de var av betydelsen av en flod. Alla floder som varit på tal här är säten för de tidiga ”flodkulturerna”. Floden var källan till liv, odling, kultur och rikedom genom de trygga rika skördar man kunde få där och genom skydd för torka. Precis som i min dikt var floden i sig som en bild av Livets Källa. Och självklart kommer allt gott från det ursprungligt goda i Guds skapelse. Alltså från Eden. Allt det goda i livet påminner oss om att Gud en gång skapat allt gott och till välsignelse för oss.
Så det bibliska svaret på frågan om Nilens källa är alltså… Eden! Kanske i kontrast till Egypterna själva som säkert menade att den livgivande floden kom från deras gudavärld på något sätt.
Visst är det roligt när det döljer sig sådant här bakom några få verser som man gärna hoppar över? Skriv gärna en rad och reflektera vidare!
Lämna ett svar