Jättarna i första moseboken

Vandra Vägen hittar mening i ett mycket förbryllande bibelord!


En väldig jätte med gudomligt ursprung besegrar sina fiender.

Idag vill jag skriva om ett bibelord jag länge sett som mer eller mindre meningslöst men som nu kanske börjat bli något mer begripligt! Chansen är att du känner igen dig i förvirringen om du någon gång börjat läsa bibeln från första början för några kapitel in i första mosebok kommer plötsligt detta:

”När människorna nu började bli talrika på jorden och döttrar föddes åt dem, såg gudaväsendena att människornas döttrar var vackra, och dem de tyckte bäst om tog de till hustrur. Då sade Herren: ”Min livsande skall inte bli kvar i människan för alltid – hon är dock av kött. Hennes livstid skall vara 120 år.”

På den tiden – och även senare – när gudaväsendena låg med människornas döttrar och fick barn med dem, fanns det jättar på jorden. Detta var urtidens hjältar, och deras rykte var stort.” (1 mos 6:1-4)

Mycket förvirrande. Det kommer direkt efter Adam och Eva, Kain och Abel och en släkttavla. Och precis före berättelsen om Noa och arken. Det här är en text som lockat till makalösa mängder spekulationer under oerhört många århundraden och jag har inte sett något värde i den mer än just som lite roligt att fundera på någon gång ibland men nu har den fått betydelse för mig!

Mina idoler på the bible project har en lång serie där de talar om hur man i bibelns sammanhang ser på Gud som en som har ett stort hov av olika gudomliga (i brist på bättre ord) väsen omkring sig. Man får anta att de gudaväsen som nämns här i texten är såna underordnade väsen. Berättelsen passar faktiskt in i ett mönster om man tänker på att den liksom berättelsen om Adam och Eva och Kain och Abel handlar om hur någon ser och grips av begär efter något som Gud sagt är otillåtet för dem. Det här rör sig i så fall om ett slags syndafall bland dessa varelser i himlen. Följden blev tydligen nån slags blandvarelser.

Det är ju ändå svårt att se nån mening med detta eller hur?

Men Tim och John talade vidare om att när bibeln skrevs var det faktiskt inte helt ovanligt med människor som påstod sig ha gudomligt ursprung! Många kungar och härskare menade sig stamma från gudarna och legitimerade på så sätt sin makt över andra och ett större värde än andra.

Sett i den kontexten så skulle bibelberättelsen säga ungefär att även om det nu skulle vara så att människor kan blandas med gudaväsen så är det i så fall inget gott utan ett brott mot Guds goda ordning i världen. Och framförallt: Gud svarar snabbt med att sätta en gräns för människans liv. Hur övermänsklig en kung än kan tro sig vara så visar det sig alltid med tiden att han också bara var en människa och dör som vem som helst gör. ”Idag kung, i morgon död” som det står vid kungagravarna i Varnhem.

(De hade också en intressant utläggning om att de 120 åren istället kan syfta till tiden som återstod innan Noa och floden, det är kanske så, i vilket fall är det en gräns Gud sätter för människans ondskas spelrum)

Som kontrast till att upphöja märkliga gudamänniskor satsar bibelns författare helt på att förklara den vanliga människans storhet. Långt ifrån att vara tjänare eller leksaker för gudar och makter är vi skapade till Guds avbild, med ära och härlighet. Detta att varje människa står så högt i betydelse att de framstår som viktigare än hela det gudomliga hovet är sannerligen en speciell sak med bibeln i den tid den skrevs i, och det är fortfarande idag lika utmanande i mötet med alla som vill ta sig makt över andra.

Vad har du för relation till jättarna i första mosebok? Skriv och berätta!

4 kommentarer

Lill säger
29 augusti 2018 – 09:46

Ah! vad spnnande! dessa rader om mnniskan och gufavsendena och jttarna har jag lnge velat flrdjupa mig i. tack. vill veta mer!
(vissa bokstver vill inte vara med. urskta det kryptiska :) )

Tomas Jarvid svarar
29 augusti 2019 – 11:18

Tack Lill! Roligt att höra!

Lena P säger
29 augusti 2018 – 10:35

Jag har grubblat mycket över de där jättarna och aldrig kommit fram till någonting. Men nu fick jag något att tänka på.

Tomas Jarvid svarar
29 augusti 2019 – 11:18

Fint!

Mattias säger
29 augusti 2018 – 09:50

Von Däniken anser kanske att jättarna var rymdvarelser? ;-)

Tomas Jarvid svarar
29 augusti 2019 – 11:18

Jag pratade med en kollega som hade hört någon liknande grej, kanske var det från von Däniken, vad vet jag.

Lars Gunther säger
30 augusti 2018 – 09:33

Här finns det mycket intressant att höra i ämnet. https://www.youtube.com/watch?v=YjvH-5h_xsY

Tomas Jarvid svarar
30 augusti 2019 – 11:18

Tack för tipset Lars!

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.