Tomas Jarvid
Vandra Vägen • 6 februari 2019 • Lästid 4 minuter
,

Bägaren vi inte vill tömma

Tack vare Tim Mackie har jag fått fördjupa mig i en faktiskt rätt central bild i bibeln som nu fått liv för mig på ett nytt sätt. Det som följer är något av ett provtänk men häng med! Ett minibibelstudium om bägare i bibeln!

I Getsemane trädgård är Jesu i vånda för att han vet att han snart ska bli gripen. Då står det så här:

Han gick lite längre bort, kastade sig till marken och bad: ”Fader, låt denna bägare gå förbi mig, om det är möjligt. Men inte som jag vill, utan som du vill.” Matt 26:39

Förutom att det är en spännande motsvarighet till hur Adam och Eva frestas och faller i trädgården i bibelns början (vilket alltså Jesus inte gör) så är det intressant med bägaren! Jesus vill inte tömma den. Men vad är det för bägare?

Mackie menar att det är en dubbelbottnad bild. Det är en vinbägare och den står ju på många sätt för sådant som människan gärna vill ha, det hon begär. Så står det till exempel i psaltaren:

Du dukar ett bord för mig
i mina fienders åsyn,
du smörjer mitt huvud med olja
och fyller min bägare till brädden. Ps 23:5
eller
Herren är min andel, min bägare.
Du bestämmer mitt öde. Ps 16:5
Men det finns ju så mycket som människorna vill ha som lockar dem att bryta mot Guds goda ordningar i världen. Därför blir bägaren också en symbol för Guds dom, märkligt nog. Vi begär det som inte är gott och då drar vi själva på oss domen, så att säga.
Här kommer vi in på en kanske oväntad sak som gäller för Guds dom i bibeln. Många tänker sig att den framförallt ska te sig som en blixt i huvudet från en arg Zeus, och såna ställen finns ju också där på olika sätt, men ett vanligt sätt som Guds dom över synden yttrar sig i är att människan får som hon vill. Om nu människorna tvunget vill hålla på att följa sina dåraktiga vägar så får de väl få det då! Lite som en förälder som till slut inte kan hindra sina barn från att provocera varandra utan får låta dem hållas så de får märka hur jobbiga följderna blir när bråket bryter ut och alla blir ledsna. Ett exempel på detta är i romarbrevet 1 där Paulus bland annat skriver:

Därför lät Gud dem följa sina begär och utlämnade dem åt orenhet, så att de förnedrade sina kroppar med varandra. Rom 1:24

Nu går vi inte in på innehållet i texten här mer än att se att Gud helt enkelt låter människan hållas, ställa till det för sig klarar de bra på egen hand!

Ska vi då ha ett bibelord med bägaren i också så kan vi se på Ps 75:

Herren har i sin hand en bägare
med jäsande kryddat vin.
Han räcker den åt var och en –
alla gudlösa i landet måste dricka,
också dräggen måste de svälja. Ps 75:9
Gud låter de gudlösa få dricka drycken de begär i botten och så får de skörda av det onda de sått.
När de kommer på att det inte är så käckt med det de haft begär till så får de ändå fortsätta, så står det i Jeremia:
Du skall säga till dem: Så säger Herren Sebaot, Israels Gud: Drick tills ni blir så berusade att ni spyr och ramlar omkull och inte kan resa er, drabbade av det svärd jag sänder. Och vägrar de att ta emot bägaren ur din hand och dricka, skall du säga till dem: Så säger Herren Sebaot: Ni måste dricka! Jer 25:27-28
Här blev det lite tillspetsat, eller hur?
Som sista exempel har jag hittat detta i Jesaja:
Vakna, vakna!
Res dig, Jerusalem,
du som ur Herrens hand
fått hans vredes bägare att dricka,
du som måste tömma kalken i botten,
bägaren som får dig att ragla. Jes 51:17
Israels folk har alltså fått en vredes bägare att dricka men se vad som händer sedan!
Så säger din härskare,
Herren, din Gud, som kämpar för sitt folk:
Bägaren som får dig att ragla
tar jag nu ur din hand,
kalken, min vredes bägare,
skall du inte mer dricka. Jes 51:22
Gud skonar folket och tar bägaren ifrån dem, de slipper ta konsekvenserna av sin synd trots allt!
Nu kan vi återvända till Jesus i Getsemane! Han ber att få slippa tömma bägaren, mänsklighetens bägare med konsekvenserna av vår synd. Men han kommer att dricka den ända till slutet på korset, inte för att Gud plågar honom utan för att han är Gud själv som tömmer vår bägare i vårt ställe.
Så blir kopplingen också klar till vår bägare i nattvarden. Vi får genom att ta en klunk påminna oss om den bägare Jesus tömt för oss, att vi slipper tömma hela och ta konsekvenserna av vår synd utan att Jesus tar det i vårt ställe.
Vad säger du om detta? Skriv en kommentar!

Kommentarer

4 svar till ”Bägaren vi inte vill tömma”

  1. Profilbild för Thorsten Schütte
    Thorsten Schütte

    Mycket intressant tankeväv! Mina tankar går vidare till den heliga Graalen och till giftbägaren Sokrates fick tömma.

    Svara
    1. Profilbild för Tomas Jarvid
      Tomas Jarvid

      Jo! Graal är ju senare så den blir ju som en förlängning av nattvarden och uppståndelsen, Sokrates bägare är ju en annan sak som redan hade skett då och som också knyter an

      Svara
  2. Profilbild för Lena P
    Lena P

    Tack! Så bra att du lyfter fram de olika bibeltexterna om bägarna och knyter ihop dem. Men jag fick en fundering. Om bägaren symboliserar begär, varför tömmer Gud bägaren. Har Han begär som vi människor? Eller tömmer Han den för att vi ska slippa våra begär? Fast vi har ju tyvärr begären kvar. Kanske borde man tänka att de ska minska varje gång vi tar nattvarden?

    Svara
    1. Profilbild för Tomas Jarvid
      Tomas Jarvid

      Man får nog sortera det lite i olika led av associationer. FÖrst står bägaren för det goda, sedan för vårt begär efter det goda som i sin tur leder tankarna till synden och domen som följd av den. Gud tar på sig domen åt oss. Det är lite trixigt det där men jag tror det är så tankarna vuxit fram i bibeln. Jag tror ändå att begären ska minska av nattvarden just eftersom det är att träda in i en berättelse om våra liv där det är andra saker som är väsentliga.

      Svara

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.