Här är en dikt jag ruvat på ett tag. Och tankar jag gått med ännu längre. Hoppas den är till glädje.
Att inte frukta döden
En gång mötte jag en kristen
som inte fruktade döden.
Nu längtar jag
efter dagen då en församling
kan säga detsamma.
En kör, en verksamhet, en gemenskap kring altaret
som är beredd att en dag dö
kan börja leva.
Lämna ett svar