Biskopen och teologen N. T Wright har skrivit mycket. Jag har läst några böcker innan och även lyssnat på mängder av föreläsningar på nätet men nu har jag även tagit mig an denna tjockare bok som ljudbok på engelska. Med viss bävan, framförallt för att jag var orolig att Wright själv kanske skulle vara den som läste in den. Han talar oerhört fort och det är inte helt lätt att hänga med i svängarna. Till min lycka var det dock en annan som skötte inläsningen och den var väldigt bra gjord (även om det ju egentligen går för fort ändå för att man ska hinna med riktigt i tankarna när man hör sånt här som ljudbok).
Det här är en bra bok för att tänka (och kanske tänka om en hel del) av vad det kristna hoppet och livet efter detta egentligen består i. Det är också en ganska tjock bok så här ryms en hel del. Från vad det innebär att Jesus uppstod från de döda (inklusive en del sätt att tänka som finns idag som hade varit helt främmande för Jesu lärjungar då) till vad vi kan tänka om ”mellantillståndet” mellan döden och uppståndelsens dag och en hel del om att Jesus är den förste att uppstå som en början på en nyskapelse av hela skapelsen till härlighet. Kyrkans uppgift blir då också en helt annan. Istället för att bara rädda folk undan denna värld ska vi vara Guds kolonisatörer och arbeta på att vara del i Guds arbete med att Guds vilja ska ske på jorden såsom i himlen. Det är mycket att tänka kring.
I samma veva som jag läste boken talade jag om döden på samlingar med skolbarn och konfirmander och det slår mig hur svårt det är att få till allt det här rätt. Det finns en allmän uppfattning om att kristen tro egentligen handlar om att ens själ ska få komma till en kroppslös himmel när vi dör och att det är det som är hela grejen. Jag tycker verkligen jag bearbetat de här frågorna några år och försöker undvika att säga saker som går åt det hållet men det blir förstås väldigt svårt när man ska säga något på väldigt kort tid. Man MÅSTE ju verkligen också trycka på att vi som kyrka lever i hoppet om att döden inte är slutet. Men det räcker ju att man använder ordet ”himmel” så klickar liksom hela den gängse tankebyggnaden in i drift i allas huvuden. Jag har också slagits av det när jag lyssnat på NT Wright, hur mycket tid han får lägga på att poängtera vad han INTE menar med det han säger. Det är knepigt när vi får tänka om i grunden som det faktiskt är fråga om här.
Det här är en väldigt bra bok. Som vanligt med såna väcker den minst lika många frågor som den ger svar men jag tycker ändå han får väldigt mycket sagt.
Har du läst boken? Eller har tankar om vad kyrkan bör lyfta fram när det kommer till hoppet och livet efter döden? Skriv en kommentar!
Lämna ett svar