Det som kommer nedan skrev jag också med tanke på ”tankar inför helgen” men det var inte riktigt rätta platsen för detta. Här är nu i alla fall lite tankar kring en rad i ”Bereden väg för Herran”, hoppas det kan vara till glädje!
Hans lov av späda munnar blott nåd och frid förkunnar
För många är ”Bereden väg för Herran” den viktigaste adventspsalmen. Det är i så fall med rätta för den förmedlar verkligen storheten i Jesu intåg och den stundande julen. Det är ofta så för mig att bibeltexter eller psalmrader som jag sjungit eller läst många gånger plötsligt får nytt liv när jag får upp ögonen för något jag inte sett förut. Så har det varit nu med en versrad ur den sista versen i psalmen. Där står det:
”Hans lov av späda munnar blott nåd och frid förkunnar. Välsignad vare han som kom i Herrens namn”.
I en av min församlings gudstjänster på första söndagen i advent var barnkören Mixen med och sjöng.
Det stämmer ju verkligen att det är något speciellt med barn som sjunger för glatta livet. Den här psalmraden handlar ju uppenbarligen om barn som lovsjunger Gud. Man kan också tänka sig att man menar ”barn” i lite vidare mening. Jesus har ju sagt oss att vi får räknas som Guds barn tillsammans med honom och det var faktiskt med liknande ord han brukade talade om de som följde honom. Han kallade dem ”dessa mina minsta”. Och de där minsta var en brokig skara. Där fanns förutom lärjungarna en hel del utstötta syndare som Jesus bestämt ville mena visst hör hemma i Guds folk. Och där finns förstås också alla vi som vill följa honom i vår tid. Vi som får försöka vara som barn och leva i tillit till Guds omsorg.
Vi får höra att lovsången från barnen och de som är små ”blott nåd och frid förkunnar” och det har jag funderat mycket på.
Vad finns det för lovsånger från de små som INTE blott förkunnar nåd och frid? Jag skulle säga att det finns ganska mycket av den varan. I vår värld idag ser vi många ledare som vill mena att de är företrädare för ”folket” och som får många med sig men där det istället blir hotfullt. För att ta ett extremt exempel från historien kan man ju tänka på hur illavarslande hyllningarna till Hitler lät i judiska öron. Inte mycket nåd och frid där. En del vill vinna genom att måla upp andra som problemet som måste lösas.
Jesus gör aldrig så. Han kallar alla till sig och vill välkomna alla. Jag tror verkligen helhjärtat att lovsången till den märkliga kungen Jesus är goda nyheter för alla människor utan undantag. Den innebär inte något hot mot någon utan förmedlar blott nåd åt alla. Det finns ingen som förlorar på att Guds rike av rättvisa och fred växer fram i världen. Det kanske kan verka så för den som ser sin makt i den nuvarande ordningen hotad men i själva verket behöver vi alla det Guds rike består av. Vi behöver fred, frid, rättvisa och helade relationer till varandra. Framförallt behöver vi ett förnyat förhållande till Gud och det är det som är grunden till allt det andra.
Misstro för allt i världen allt sådant som påstås vara Guds rike men som ändå mest smakar förtryck eller som är hotfullt för de som är små.
Min önskan för denna adventstid är att Guds rike ska få växa till i oss var och en, och därmed också i vår värld. Välsignad vare han som kom i Herrens namn.
Lämna ett svar