Del två om hobbiten Bilbo -nu med en liten utvikning och Guds försyn!
Jag läste ju nyss om ”Hobbiten”, bättre känd som ”Bilbo” av JRR Tolkien och skrev om det här (Pilgrimen Bilbo eller ”en präst läser hobbiten). Idag vill jag skriva om ett fint och djupt kristet drag som går igen både i boken om Bilbo och i Sagan om ringen.
När jag tänker på Tolkiens författarskap tänker jag ofta på ett tema som går igen. Som kanske inte är så modernt att tala om i kyrkan nu (möjligen vanligare om man som Tolkien var är katolik) men som är bra att ha lite koll på.
Ordet är ”Guds försyn”.
I kristen teologi menar man med det att Gud är med och verkar i händelseförlopp på jorden och i människans liv för att åstadkomma det som är bäst för oss. Inte i de omedelbara händelserna men i ett evighetsperspektiv. Det där långa perspektivet innebär till exempel att vi formas av det vi är med om och på sikt kan växa i klokhet och få en tro som bär även i svåra tider. Helgelse är ett annat bra begrepp i sammanhanget. Paulus skriver så här i romarbrevet:
Vi vet att Gud på allt sätt hjälper dem som älskar honom att nå det goda, dem som han har kallat efter sin plan.
Rom 8:28
I fallet Bilbo så handlar berättelsen i hobbiten ju väldigt mycket om hur han förändras genom det han är med om. Han får verkligen gå genom många faror och svårigheter men får också övervinna dem och få nya perspektiv. Ibland är det helt otroligt osannolika sammanträffanden som gör att de lyckas, som att Elrond läser kartan just den enda dag och stund det är möjligt att se de hemliga tecknen, att korpen dyker upp just när Bilbo avslöjar Smaugs svaghet och inte minst, att Bilbo får tag i ringen istället för att den faller i den onde nekromantens händer. Allt detta är så otroligt att det blir tydligt att i Tolkiens värld finns det en god kraft som driver händelserna framåt för att stå emot det onda. Och på ett gåtfullt och fördolt sätt. Alltså typiskt likadant som när vi talar om Guds försyn.
Försynen låter sig inte heller förklaras från vår jordiska perspektiv eftersom vi har så dålig överblick och inte kan se de långa linjerna. Ett annat fint Pauluscitat är ju detta:
Ännu ser vi en gåtfull spegelbild; då skall vi se ansikte mot ansikte. Ännu är min kunskap begränsad; då skall den bli fullständig som Guds kunskap om mig.
1 kor 13:12
Ordet försyn är lustigt, jag har alltid trott att det handlar om att Gud FÖRUTSER och kan leda historien på det sättet och det ligger mycket i det men det finns mer i detta ord. På latin heter det ”providentia” vilket gett oss engelskans ”Providence”. Provide är ju engelska för att ”förse” och engelsktalande kristna använder ofta uttrycket:
God will provide
(Gud kommer förse oss)
Också på svenska ligger det nära till hands att koppla försyn, inte bara till förutseende utan också till att förse och ta hand om. Guds försyn är alltså inte bara kall beräkning av framtiden utan också en omsorg om allt levande. Gud är förutseende så att han kan förse oss skulle man kunna säga. Och det sker ganska försynt så det gör inte mycket buller av sig.
Tolkiens värld är en värld där religion på ett sätt är frånvarande. Det finns inga tempel eller gudstjänster. Men det finns personer som får vara agenter för det goda och det finns helt klart mycket av Guds försyn.
Sedär nu fick jag chansen att förklara det där med försynen och prata om Bilbo på samma gång. Hur tänker du om detta med Guds försyn? Skriv en kommentar!
Lämna ett svar