Om varför vi förstår bibeln som vi gör!
Den unga kyrkan fick göra en radikal nytolkning av det vi kallar gamla testamentets skrifter. Det finns med i berättelsen om lärjungarna som var på väg till Emmaus och utan att veta det gick med den uppståndne själv, denne gick steg för steg igenom bibelns texter för dem och förklarade hur allt detta ledde fram till messias som dör och uppstår. Sedan kände de igenom honom vid det brutna brödet.
Det är faktiskt enastående märkligt att bibeln är en så väldigt väl sammanhängande skrift. Det är ju en utmaning för den skickligaste författare att få till ett helt oväntat slut samtidigt som hela boken ändå lett fram till det när man ser i backspegeln. Så framstår bibeln ur kristet perspektiv. Och då har ändå bibeln mängder av författare spridda över en helt osannolikt lång tidsrymd. Jag tror inte någon som skrev texter till gamla testamentet kunde veta vart den stora berättelsen var på väg och ändå knyts trådarna ihop så elegant i nya testamentet.
För mig har bibeln själv mer och mer kommit att bli ett ”gudsbevis”, den är i sig ett underverk såsom den kommit att bli. Med alla dessa temata som löper igenom bibeln verkar den för mig vara omöjlig utan gudomlig inspiration.
Från ett kristet perspektiv är det vi kallar gamla testamentet så tydligt oavslutat och Jesus kommer med den oväntade avslutningen. Nya testamentet blev ju till efter att såna som lärjungarna på väg till Emmaus efter uppståndelsen fick upp ögonen för hur allt hängde ihop. I den berättelsen är det ju med Jesus egen hjälp det sker men jag har också kommit att tänka (tack N.T Wright här) att Jesus var på den bollen betydligt tidigare.
Jesus var ju helt uppenbart en lysande skrifttolkare som kom med en egen uppfattning om den judiska toran, delvis i konflikt med sina samtida. Men han ger oss också en ny helhetsförståelse för det bibliska dramat som helhet genom att peka ut några viktiga centra.
Jesus förklarar själv det han gör utifrån Jesajas profetia om ”den lidande tjänaren”, han knyter an till Daniels vision av människosonen och andra ställen och när han gör det träder den nya helhetsbilden av bibeln fram. Han ger nyckeltexter till oss. Lärjungarna verkar sällan förstå hur han menar men efter uppståndelsen gör de det. Då kommer de ihåg att det hänger ihop med allt det han redan sagt och gjort.
För mig är detta en god tanke för då framträder också en bild av där den kristna helhetsförståelsen av bibeln först fanns hos Jesus som vision, innan den genomfördes av honom genom kors och uppståndelse. Av någon anledning har jag tidigare tänkt mig det här som att det är kyrkan som förstått allt i efterskott genom den helige Andes verk (och visst ligger det något i det) men nu ökar min fascination för Jesus själv ytterligare.
Vad tror du om detta? Skriv en kommentar!
Lämna ett svar