• Vandra Vägen
  • En präst läser ”Sapiens” av Yuval Noah Harari.
Till innehåll på sidan
Tomas Jarvid

En präst läser ”Sapiens” av Yuval Noah Harari.

Om en bok om människan.


Sapiens, av Yuval Noah Harari

Jag är ju på inget sätt först med att läsa ”Sapiens” men nu har jag i alla fall gjort det. Så då kan jag ju lika gärna skriva några rader om den här.

Sapiens för oss snabbt genom människans historia och gläntar även lite på dörren till framtiden. Det är spännande att få så mycket samlat i samma bok och människan framstår verkligen som en väldigt speciell varelse. Från ett teologiskt perspektiv är jag ju van att se på människan som både något som är en del av skapelsen och som sträcker sig upp mot himlen. Harari har på ett sätt inte något religiöst perspektiv alls men ändå blir bilden väldigt snarlik. Människan är en varelse som genom olika märkliga omständigheter fått övertag över resten av skapelsen och format om världen helt. Som transcenderar de vanliga evolutionsprocesserna och kanske i framtiden skulle kunna bli något helt annat än vad vi är nu.

När jag ser tillbaka på boken är det några saker som gjort särskilt intryck. Först i människans förhistoria där jag nog inte riktigt fattat vidden av hur stenåldersmänniskor kunde påverka sin omvärld. Att världen är som den är utan stora rovdjur som hotar oss går ju tillbaka på att vi en gång utrotat dem. Jag har nog hört mer tidigare om processen då människan blev bofast lantbrukare men det var drastiskt uttryckt att det var vetet som tämjde människan och inte tvärtom. Evolutionärt sett mäts ju en arts framgång i hur många kopior av DNAt som bildas och med människans hjälp har vetet blivit en helt dominerande gröda, medan människan i sin tur mår rätt dåligt av sin enahanda mathållning.

För att gå vidare på det religiösa spåret så stöder Harari också synsättet att människan är en obotligt religiös varelse. Vi kan inte låta bli att tro på saker och då blir de i och med det verklighet. Han har ett bilmärke som exempel. Strängt taget är märket bara en tanke men den har en väldig makt att forma världen. Det är kanske rent av det mest definierande om människan som art att vi lever med och i våra berättelser som vi tolkar tillvaron utifrån. Här finns det också en hel del för en kristen att fundera på. Vi vill ju mena att vi tror på en ”sann myt”, något som är till hjälp med att tolka livet men som också är historisk sanning.

Det finns väldigt mycket mer att fundera på förstås. Chansen är ju att rätt många av er redan läst boken så skriv gärna en rad med vad du minns var spännande eller utmanande eller så. Eller vad som du funderar på utifrån det jag skrivit ovan. Jag tycker jag verkligen kan rekommendera boken. Svårt att säga om upplevelsen av den är mest fascinerande eller mest bedrövande för människans vishet är verkligen inte så stor som namnet sapiens antyder. Smarta är vi nog men vi har visst i alla tider varit bra på att såga grenen vi sitter på.

Kommentarer

3 svar till ”En präst läser ”Sapiens” av Yuval Noah Harari.”

  1. Profilbild för Thorsten Schütte
    Thorsten Schütte

    ”det var vetet som tämjde människan och inte tvärtom” Just det, det har jag också funderat på. En annan varelse som har gjort samma sak är katten, som i motsats till hunden egentligen aldrig har domesticerats:
    Familjen sitter på soffan, hunden tänker: Min familj. Katten tänker: Mitt tjänstefolk. 😉

  2. Profilbild för Erik Johnsson
    Erik Johnsson

    Thorsten. Jag har hört och brukar säga att hunden tänker: den här människan ger mig ett hem, mat och massa kärlek. den måste vara gud.
    Katter tänker: den här människan ger mig ett hem, mat och massa kärlek. Jag måste vara gud

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.