Tabita och Talita -när Petrus säger NÄSTAN samma som Jesus

En av bibelläsningarna för denna söndag är från apostlagärningarnas nionde kapitel. Petrus blir där hämtad till staden Joppe (en judisk hamnstad) för att hjälpa en kristen kvinna där som hette ”Tabita – på grekiska Dorkas” (apg 9:36. VI får höra att hennes liv var fullt av goda gärningar och frikostighet mot de fattiga och man kan lätt tro att det som sade som HENNES NAMN var överflödig information. Men häng med!

När Petrus kommer har Tabita tyvärr dött i en sjukdom och på platsen sörjs hon av flera änkor, det vill säga fattiga och utsatta kvinnor utan försörjning som hon tagit sig an. Vi får höra något oväntat om att änkorna visar upp de plagg (skjortor och mantlar) som Tabita gjorde medan hon var i livet. Det är konstig information om man inte antar att hon faktiskt gjort dessa kläder och skänkt dem till änkorna så att dessa har kläderna på sig och ser dem som påtagliga tecken på hur god Tabita varit mot dem, tänker jag.

Det står sedan:

Petrus sade åt alla att gå ut och föll sedan på knä och bad. Så vände han sig mot den döda och sade: »Tabita, stig upp!« Hon öppnade ögonen, och när hon såg Petrus satte hon sig upp. Han räckte henne handen och hjälpte henne att resa sig. Sedan kallade han in de heliga och änkorna och lät dem se hur hon stod där levande. 

apg 9:40f

Här hoppade jag till i läsningen, det här låter ju så väldigt bekant!! Om vi antar (vilket är rimligt) att Petrus säger det han säger på arameiska så säger han så när som på en enda bokstav samma sak som Jesus sagt i Markusevangeliet kapitel fem då han väcker liv i Jairos döda dotter. Då säger han ”TALITA koum” vilken betyder ”lilla flicka, stig upp”. Det här är för bra sammanträffande för att vara en slump. Vi kan anta att antingen sade Petrus likadant som han hört Jesus säga i en liknande situation, eller så har apostlagärningarnas författare velat koppla ihop händelserna genom att ordna med ordvalet på detta sätt (vilket i så fall förutsätter att han har tillgång till markusevangeliet eller dess källor).

För min del håller jag det inte osannolikt att orden kommer från Petrus, liksom kanske även formuleringen i markusevangeliet har kommit från hans minne via hans nedtecknare ”Markus”. Det gör på något sätt det hela levande och nära att tänka på hur Petrus levt med att ta efter det Jesus sagt och gjort. Till skillnad från Jesus väcker han förstås inte upp döda på egen hand utan genom bön till Gud.

Så åter till början. Det börjar som en hastig kommentar om Tabitas namn. Hon borde kanske kallats Dorkas eftersom texten var på grekiska men författaren valde att här kalla henne Tabita, av en god anledning. För att kunna lyfta fram hur händelsen liknar den där Jesus väckte liv i Jairos dotter.

Jag blir väldigt förtjust över såna här små finesser i bibeltexterna. Det sprider också en del ljus över hur bibeltexter fungerar som en samling hyperlänkar, jag ska återkomma till det i en bloggpost snart.

Har du några funderingar utifrån det jag skrivit? Skriv en kommentar!