När ska man stå upp i kyrkan? Och varför?
När ska man stå?
När man är på Gudstjänst (även vid dop, begravning, vigsel och så vidare) i kyrkan så händer det ofta att man ska stå upp vid något moment. Det här är en källa till osäkerhet för många så idag tänkte jag förklara lite hur det funkar. Jag tycker egentligen inte man ska oroa sig alls för att ”göra fel” i kyrkan, det viktigaste är ju att man är där. Det kan också finnas väldigt bra skäl att sitta kvar när andra ställer sig (och förmodligen tittar de andra inte så snett på en som det känns :)) Samtidigt finns det ju en tanke med hur vi gör med kroppen i gudstjänsterna och det kan berikar vårt gudstjänstfirande. Så häng med!
Hemligt tecken?
I Svenska Kyrkan brukar man ofta fira gudstjänst med psalmbok och med en ”agenda” (gudstjänstordningslapp). I en sådan brukar det vara markerat med en stjärna * när det är tänkt att man ska stå upp. Det kan också hända att prästen eller annan gudstjänstledare visar med en gest när det är bra att ställa sig upp.
Att stå är positivt
Det är säkert positivt för kroppen att inte sitta still för länge men det är inte det jag menar här. Detta att stå upp ingår i vårt symbolspråk och ska uttrycka något om vår status inför Gud. I en gudstjänst står vi upp som ett tecken på att vi är fria och upprättade människor som får tillhöra Kristus. Ingen får trycka ner en annan eftersom Gud skapat oss till sin avbild och dessutom räddat oss från synden och ondskan. Att stå upp med lyfta händer är en urgammal böneställning. Prästen som leder gudstjänsten står ju ofta så under bön och lovprisning (i ”orantställning”). Och även om det känns konstigt för många så medge att det har lite positivare touch än att sitta med knäppta händer och nedböjt huvud?
Vid extra viktiga ögonblick
Det verkar kanske slumpartat men det finns ett mönster i när vi brukar stå upp i gudstjänsten. Det är när vi lovsjunger Gud och när vi lyssnar på evangeliet, stämmer in i trosbekännelsen eller tar emot välsignelsen. Det är tillfällen som särskilt mycket påminner oss om vilken fin och upprättad status vi har.
Lovsången är dels särskilda moment i liturgin (särskilt en lovsång till Gud som treenig tidigt i gudstjänsten och så motsvarande ”helig” som inledning till nattvardsbönen om det är nattvard), dels kan det vara vissa psalmer som särskilt hyllar Gud eller nämner Guds treenighet. Såna psalmer eller verser i psalmer känner man igen på att det står en * vid dem. Trosbekännelsen kan man också betrakta som en slags lovsång. Det låter kanske långsökt men vi stämmer ju in i den för att påminna oss om vem Gud är och vad Gud gjort och gör.
Evangelietexten. I en vanlig gudstjänst läser vi ofta flera bibeltexter från olika delar av bibeln. En av dem kommer ofta från ett av ”evangelierna”. Evangelierna är fyra längre texter i nya testamentet som berättar om Jesus liv och undervisning. Eftersom Jesus enligt oss är bibelns stora stjärna och kärnan i vad det handlar om har de här bibeltexterna en särställning som extra fina. Därför står vi alltså upp när vi hör dem. Jag får erkänna att ibland kommer det texter som är svåra att ta till sig men det är heller inte upp till oss att välja och vraka utifrån vad vi tycker om.
Ytterligare tillfällen
Utöver detta så står vi också upp under själva dopet om det är dopgudstjänst. Om det är begravning står vi upp vid ”överlåtelsen” då vi särskilt överlämnar den avlidna i Guds händer. Är det vigsel står vi upp då brudparet ger varandra sina löften. De här tre exemplen visar på vad som är kärnan i de gudstjänsterna och där vi verkligen står inför Gud med våra liv.
Till slut
Hoppas det här gjorde det hela lite begripligare. Kanske att det rentav känns roligare att stå nu när vi vet tankarna bakom?
Jag skriver här utifrån Svenska Kyrkan. Jag vet att i ortodoxa kyrkor står ofta alla upp hela tiden. Kyrkbänkar finns i regel inte utom för gamla eller gravida. Lägg ändå märke till att det är samma anledning bakom! Man står upp och firar Gudstjänst eftersom man är Guds upprättade folk.
Man kan också hamna på mer karismatiska gudstjänster (i många olika slags kyrkor, även Svenska Kyrkan) där gudstjänsten till stor del består i att sjunga lovsånger. Då är det också vanligt att man står upp och sjunger. Också av samma anledning som vi står upp när vi sjunger psalmer som hyllar Gud. Samma tanke bakom även där!
Har du några frågor eller tankar om detta så skriv gärna en kommentar. Jag kan säkert ha missat något!
Lämna ett svar