Ett samtal med ikonmålaren Lisa Chemnitz om Maria och barnet.
Den här texten skrev jag för vår pastoratstidning ”kyrkbacken” så den är lite mer genomarbetad än vanligt och utgår från ett fint samtal med Lisa Chemnitz om en av de många ikoner hon målat. I papperstidningen blev det tyvärr lite rörigt med texten då det kom med en del av mina kladdanteckningar av misstag men här är det som det är tänkt att vara. Hoppas det här är till glädje för dig. Stort tack Lisa, det var väldigt fint att tala med dig!
En julbild för hela året
”Det här är min kyrka” säger Lisa Chemnitz när vi går in i Ulricehamns kyrka. ”Här är jag döpt och konfirmerad”. Framme till vänster hänger ikonen av treenigheten som hon målat. Utöver den hänger hennes ikoner i ett sextiotal kyrkor runtom i vårt land.
Ikoner är kristna bilder av Kristus, bibliska händelser eller helgon, utförda på ett symbolfyllt sätt som går långt tillbaka i kyrkans tradition. Vi stannar upp kring denna ikon av Maria med Jesusbarnet ”Lidandets Gudsmoder” eftersom vi nu står inför att fira jul.
Ikonens symbolik
Ikonerna är egentligen inte vanliga utsmyckningar så bilden av Maria och barnet passar bra året runt. Den vill påminna oss om Guds närvaro och bjuda in till bön. Det kan också vara en bra ordlös bön att betrakta ikoner. Det finns ikonmotiv som föreställer hela skeendet kring Jesus. Från hur Maria blev gravid ända till uppståndelsen på den tredje dagen. Motiven som vi förknippar med julen är mycket centrala. Utan dem hade inget av det andra hänt. ”Det var då han kom” säger Lisa. ”Och sedan dess är han hos oss, även om vi korsfäste honom”.
Lisa berättar att Jesusbarnet har bred panna för att visa på hans vishet. Han har två slags kläder på sig för att visa på hans två naturer, han som är både Gud och människa. I glorian kring hans huvud står ordet ”han som är”. Det är det stora mysteriet kring Jesusbarnet. Att detta lilla barn kan vara Gud själv.
På just denna ikon ser vi två änglar i luften bredvid och de håller upp korset och andra pinoredskap som Jesus ska få utstå som vuxen. Jesusbarnet ser på dem och blicken är lugn och beslutsam. Han ska gå genom detta lidande för människornas skull av egen vilja. Tittar vi ner på hans fötter så ser vi att han tappar sin ena sandal så att vi kan se fotsulan. Lisa berättar att det är för att visa på hans sårbarhet. Han har valt att bli en ömtålig människa som du och jag.
Bilder att leva sig in i
Jesus är verkligen en unik gestalt men det finns också så mycket hos honom som är som vi. Även vi har ju fötts in i denna värld som ömtåliga barn. Även för oss är det klart från början att lidandet kommer vara en del av våra liv.
Sedan berättar Lisa Chemnitz om Maria. ”Tänk vad modig hon var” säger hon. ”Maria beskrivs som en enkel flicka men hon måste haft huvudet på skaft och modet hon visade är beundransvärt”. På denna ikon är Marias blick stadig och full av tillförsikt. Hon litar på att Gud är god och har makten. Maria har i alla tider varit en viktig person att känna igen sig själv i och hennes liv innehåller många sorger men också stor glädje och stor tro.
Julfirandet i vår tid har fått en väldig slagsida mot det kommersiella så vi behöver verkligen motvikt. För en del nutidsmänniskor är det svårt att närma sig julberättelsen eftersom man så lätt börjar fundera på hur allt egentligen kan ha gått till historiskt men om vi tar bibelns ord som det är och istället funderar på själva innehållet kan det bli annorlunda.
”Vi kan inte förstå allt men vi kan göra som Maria och sätta oss i lugn och ro och säga ja” säger Lisa Chemnitz. Våga öppna oss för Guds vilja med våra liv som Maria gjorde. Det innebär visserligen att göra sig sårbar men det gör oss också mer levande.
En tanke dröjer sig kvar efter mötet med Lisa Chemnitz. Om nu den första julen var sårbarhetens stora dag då Gud blev liten för vår skull så kanske det kan vara det för oss också. En påminnelse vår mänsklighet. Som gamle biskop Martin Lönnebo skriver: ”Jag är liten fastän stor för i mitt hjärta Gud bor”.
Lämna ett svar