Samariska soldater i nya testamentet

Jag lyssnade som ofta förr på den roliga historiepodcasten ”the rest is history” och nu lagom till jul har de sänt avsnitt om den historiska personen Jesus. Där fick jag lära mig något nytt som jag tror är intressant att fundera lite på ihop idag.

Josefus berättar

Med utgångspunkt från den antike historieskrivaren Josefus berättade Tom Holland om den romerska ockupationen av Judéen vid Jesus tid. Judéerna själva ska ha varit befriade från att rekryteras som romerska soldater sedan Julius Ceasars dagar. De hängde nog ihop med att det var omöjligt utifrån deras monoteistiska tro att svära trohetseden till kejsaren. Men ändå fanns det förstås en massa soldater på plats i Jerusalem och dess omgivningar, det behövdes militär närvaro för att hålla det ockuperade folket i schack.

Tom Holland menade (utifrån Josefus tror jag) att de flesta av dessa soldater förmodligen kom från samarien. Man kan förstås tänka sig att en sådan som Pontius Pilatus hade ett förband omkring sig med soldater från mer avlägsna platser men det var förmodligen undantag.

Samarierna

Samarierna delade mycket av kultur och historia med judéerna men avvek bland annat i sin syn på var och hur den religiösa kulten skulle utföras. Vi känner till många samarier (eller samariter) i nya testamentet. Den mest kända är den som Jesus hittar på till sin berömda liknelse om den barmhärtige samariern. Men det förekommer också till exempel kvinnan som talar med Jesus vid Sykars brunn i Johannesevangeliet. Eftersom Jesus var från Galileen i norr men också ibland befanns sig i Jerusalem måste han vid tillfällen passera genom samariern som låg mitt emellan.

Många har redan berättat om fiendskapen mellan judar och samarier. Det finns som sagt historiska händelser som skilt de åt men till detta kan vi nog alltså lägga att folket i Judéen dagligen kunde stöta på samarier som arbetade för ockupationsmakten. Tankarna går till tullindrivarna i evangelierna som också var avskydda för att samarbeta med romarna.

Tullindrivare och soldater

Tullindrivare och soldater förekommer förresten tillsammans i lukasevangeliets början. En brokig skara har sökt sig till Johannes döparen i öknen och frågar hur de ska leva för att visa att de omvänder sig. Det står:

Även tullindrivare kom dit för att bli döpta och frågade honom: ”Mästare, vad skall vi göra?”  Han svarade: ”Driv inte in mer än vad som är fastställt.”  Och när det kom soldater och frågade honom: ”Och vi, vad skall vi göra?” sade han till dem: ”Pressa inte av någon pengar med våld eller hot, utan nöj er med er sold.”

Luk 3:12-14

Här är både tullindrivare och soldater sådana som antas leva orättfärdigt och missbruka sin makt. Ändå är de helt uppenbart välkomna att omvända sig och bli döpta av Johannes.

Korsfästelsen

Soldater förekommer förstås allra mest i nya testamentet i samband med att Jesus blir ”korsfäst under Pontius Pilatus”. Vi kan testa att fundera på vad det gör med vår bild av händelserna om vi tänker att det var samariska soldater som korsfäste Jesus.

Jesus har ju själv varit häpnadsväckande öppensinnad gentemot samarier. Man kan till och med ana att han identifierar sig själv med samariern i sin liknelse. Nu finns de (förmodligen samariska) soldaterna med bland de Jesus ber för då han hänger på korset:

De förde också ut två förbrytare för att avrätta dem tillsammans med honom.  När de kom till den plats som kallas Skallen korsfäste de honom och förbrytarna, den ene till höger och den andre till vänster.  Jesus sade: ”Fader, förlåt dem, de vet inte vad de gör.” De delade upp hans kläder och kastade lott om dem.

Luk 23:32ff

I stort sett ändrar väl inte det här så mycket av betydelsen i texterna men det ger ändå lite mer närhet till hur människorna där och då förhöll sig till varandra, eller hur?

Skriv gärna en kommentar om du har några reflektioner!