Tomas Jarvids predikan i Finnekumla kyrka om att följa Jesus. Sjätte söndagen efter trefaldighet.
Att följa Jesus
De senaste veckornas bibeltexter har handlat dels om att komma till Jesus, dels om att vara med i hans arbete i världen. Båda delarna kan man sammanfatta med att han säger till oss ”följ mig”. För lärjungarna var det väldigt konkret så att de fick vandra tillsammans och lyssna och ta efter.
Det var en helhetsupplevelse av att se Jesus i många situationer och försöka ta till sig hans sinnelag och förhållningssätt. Så är det också för oss. Jesus är vår frälsare men han är också vår förebild. Den som visar hur ett människoliv utan synden ser ut.
Ingen eld från himlen
Det är en snabb vändning för lärjungarna som går med Jesus. De är på väg mot Jerusalem och Jesus tar vägen genom Samarien, den vill man ju helst undvika annars men Jesus verkar vända sig till Samarierna. Det brukar gå hand i hand för Jesus att stanna och bo hos folk och att förkunna sitt budskap.
Lärjungarna kanske tycker att det är oväntat att bry sig om sånt folk. Jag vill gärna tänka mig att de känner sig som fina människor som är beredda att ta sig an även såna. De har hört från Jesus att de ska bry sig om alla och nu gör de det och de känner sig nog väldigt goda.
Om det är så har de många kristna efterföljare som känner sig väldigt duktiga när vi gör gott mot någon vi inte tycker förtjänar det alls. Och det slår snabbt om när byborna inte vill ta emot Jesus. Då tycker de att det vore lika bra att kalla ner eld från himlen och förstöra byn.
Det finns ett tillfälle då profeten Elia ska ha kallat ner eld över fiendesoldater. Det kanske vi sällan önskar högt men man kan ju snabbt vända från sin omsorg om fienderna till att tänka illa och tala illa om dem igen nu när de visat att de inte förtjänar någon omtanke.
Jesus förmanar dem. Grunden till att Jesus ville dit var faktiskt att han ville dem gott och han fortsätter att vilja dem gott även när de inte tar emot honom. Det kan vi få ta till oss som en utmaning om hur vi tänker om vår nästa. Vi kanske förstått att eld från himlen inte är ett alternativ men det är ändå en bra fråga hur mycket tålamod vi har för vår nästa när de inte är som vi önskar att de är.
Tre snabba möten med Jesus
Sedan följer tre skildringar av möten mellan Jesus och några som antingen vill följa honom eller som han kallar på att följa honom.
Det är snabba kast och inte många ord från varje möte. Det handlar hela tiden om att följa Jesus på vägen. De tre ska nog stå som exempel på problem man kan ha när det kommer till att följa Jesus. Vi får stanna upp lite inför var och en av dem.
Att förstå vad man ger sig in i
Den första kommer och säger att han ska följa Jesus vart han än går. Det låter väl jättebra! Och så svarar Jesus konstigt. Att till och med djuren har något slags hem men själv har han ingen fast plats. Vad menas?
Helt klart verkar Jesus mena att mannen inte riktigt förstått vad han talar om och vad han tänker ge sig in i. Jag läste en antik kommentator som menar att han hade orena avsikter, trodde det kunde betala sig bra i pengar att följa Jesus men Jesus säger att han inte ger sådant. Han har inga pengar, inte ens ett hem. Det är en möjlig tolkning.
Man kan göra det lite mindre grovhugget och tänka att vi kan följa Jesus med avsikten att det ska ge oss väldigt mycket. Skönhet och frid och sånt. Sånt finns absolut hos Jesus men det är heller inte lätt att leva efter det han lär.
Att följa Jesus vart han än går betyder på ett sätt att vara hemlös i världen.
Jag kan också känna själv att det nog var en ung person som vågade säga att han ska följa Jesus vart han än går. Jag hade nog högre tankar förr om hur helhjärtat jag skulle kunna leva efter den kristna tron. Sen känns det som att det ofta blir halvmesyr av det. Som tur är säger Jesus inte något om att han inte får följa med. Han bara säger att det kan bli tufft.
Att vara fri och fatta sitt eget beslut
Den andra frågar inte Jesus utan Jesus säger åt honom att följa honom. Vi anar att det nog inte skulle bli av alls annars för han har genast anledningar att lägga fram varför han inte kan nu.
Han måste först begrava sin far säger han. Och får det otroligt hårda svaret att de döda kan begrava sina döda. Kristna har alltid begravt och sörjt sina döda så det kan inte vara att Jesus är emot det i sig.
Jag tror de flesta av oss snabbt utgår från att mannens far just dött och att Jesus inte vill låta honom begrava honom. Men arabiska bibelutläggare som finns mer i samma kultur tänker inte alls så.
De tänker inte alls att pappan är död än! Om pappan vore död, vad skulle sonen göra ute på gatan då? Då är han ju med sin familj såklart, under den väldigt korta tiden fram till begravningen. Nej pappan lever men mannen menar att han har sina förpliktelser att lyda honom så länge han är i livet. Sen får han bestämma själv. I en kultur få familjen var allt så säger Jesus att han är en ännu viktigare auktoritet att följa än självaste fadern i huset.
Jesus och familjen
Det finns flera bibelställen där Jesus relativiserar familjens betydelse. Det här är lite knepigt att få till rätt för oss idag. Jesus lyfter verkligen fram individens egen rätt att bestämma över sin livsväg och det är en slags god individualism.
Men vår kultur har nog skenat iväg i andra diket så att egoismen tar över. Att jag gör det som blir bäst för mig och inte måste tänka på något annat. Där måste vi kristna försöka hitta en balans. Jag är en fri människa skapad att leva i goda relationer till alla andra.
Nog om det. Jesus menar alltså att det är viktigare att lyssna till honom och följa honom än att lyda under någon annan. Hans ord får väga tyngst. Där har vi också den märkliga blandningen mellan att vara fri att välja själv och att det goda livet finns i relation till Gud.
Det kan nog ofta finnas ganska näraliggande problem som dessa för människor som vill följa Jesus idag. Tänk om en anhörig tycker tron är trams och vill hindra en från att komma till kyrkan eller att vännerna gör narr av ens tro. Jag känner till såna fall från min omgivning. Där är det viktigt att var och en är fri inför Gud.
Menar du allvar med det här?
Den tredje kommer och säger att han vill följa Jesus men han vill först ta farväl av dem därhemma. Låter ju rimligt. Och så svarar Jesus med att den som ser sig om då han satt sin hand till plogen inte passar i Guds rike. Vi får tro att Jesus genomskådar även denne man och ser vad det är fråga om egentligen.
På den tiden plogade man inte med GPS i traktorn så man får exakt raka fåror efter sin breda plog utan man hade väl en enda fåra i taget bakom oxen. En ganska ostadig plog som man fick kämpa med att styra. Man fick titta i fjärran och hålla kurs mot ett mål så att det blev bra fåror. Såg man sig om bakåt rubbades plogen man höll i och fåran stack iväg och förstörde det man redan plöjt.
Kanske Jesus kunde frågat: Kommer du verkligen hit sen om du går och tar farväl av familjen? Eller kommer du glömma av det? Komma på något mer som du också måste göra först så att det blir uppskjutet igen? Om inte nu, när har du tänkt komma?
Jag tror att Jesus talar om prioriteringar här. Är det verkligen viktigt för dig? Och om du följer mig, kommer du egentligen gå och sakna det gamla livet mer?
Det här träffar också mig rätt hårt. Hur viktig behandlar jag tron i mitt liv?
Många utmaningar med efterföljelsen. Vilken är din?
Och vi får inte veta hur någon av de tre gör. Vi får förstå att det finns många aspekter av detta med efterföljelsen. En del kanske är alltför ivriga att bryta upp, kanske för att de flyr från det ena till det andra. Andra tvekar för länge och behöver bli pådrivna. En del måste våga tänka att det här faktiskt är deras eget beslut som ingen annan kan ta åt dem.
Vi kan passa på var och en idag att fundera på om vi liknar någon av dem. Vi kan också passa på att vara tacksamma att vi får vara en av alla dessa genom alla tider som följer Jesus. Vad har vi för erfarenheter av den vandringen? Har den varit en bra väg för oss? Vad har varit svårigheter och varför?
Vi tillhör Jesus hur det än går
Det vi måste avsluta med är det självklara. Att följa Jesus betyder att försöka ha honom som förebild men det är framförallt att leva sitt liv tillsammans med honom. Att vända sig till honom med problem och glädjeämnen. Att lita på att han är vår frälsare och att hur det sedan än går så tillhör vi honom.
Lämna ett svar