En berättelse om Guds närvaro
Det finns en berättelsen om ett barnbarn till den chassidiske rabbinen Baruch of Medziboz, Yechiel Michal. Han lekte kurragömma med en annan pojke. Han klämde in sig i ett skåp och var gömd där länge. Så länge att han till slut började undra så han lämnade gömstället och letade efter sin kamrat. Men denne var inte någonstans. Bedrövad insåg Yechiel att hans vän inte hade letat över huvud taget utan gått iväg.
Gråtande gick pojken till sin farfar rabbinen i dennes arbetsrum och berättade om vad han varit med om.
Då blänkte något till i rabbinens öga och en ny insikt klarnade i honom. Han sa: ”Sannerligen. Just så säger den allsmäktige själv – Jag döljer mig själv men ingen vill leta efter mig”.
Den här berättelsen slår an något allmänmänskligt i oss tänker jag. Vi är som pojken som blev besviken, vi är som farfarn som funderar på livet. Och den säger oss två saker om Gud som vi får bära med oss.
Först säger den att Gud gömmer sig. Är fördold. De här rabbinerna säger att Gud gömmer sig överallt.
Det finns ingenstans där Gud inte finns närvarande eller som bär spår av Gud. Platser, människor, ord, tankar. Eller kanske i en berättelse som den här? Ingen kan se Gud, vi kanske kan ana att Gud är bakom hörnet. Det gör något med hur vi ser på världen va? Att världen är en helig plats där det alltid finns mer i det omkring oss än vi kan se och förstå.
Det andra är att Gud längtar efter oss. Satte oss i den här världen för att glädja oss över den och utforska den, förundras över den. Och söka honom som är vårt och världens ursprung.
Bibelns berättelser är sedan aldrig berättelserna om hur människor lyckas hitta Gud utan om hur Gud lyckas hitta oss. Får människor att lyssna, förstå vem han är, ta emot hans gåvor.
Jag har en dikt jag skrivit
Med mössan i handen
Gud står
med mössan i handen
mäktig och vis
i överläge på alla sätt
utom ett
det att vara
mest angelägen
våndan hos den
som lagt ner sig själ
på en gåva
Bön. Tack för denna dag Herre. Var har du funnits idag? I sådant som hänt, sådant som sagts, sådant vi sett, i möten med människor. Hjälp oss att ana din heliga närvaro överallt. Hjälp oss se på världen med förundran och ödmjukhet. Vi vill vara sådana som söker dig, hjälp oss med det. Gud när vi är borta från dig och oss själva, mitt i allt, hitta oss då. Tala till oss och ge oss det vi behöver.
Du vet vad vi har i tankarna just nu och vad vi har närmast våra hjärtan. Hör våra böner, också dem vi inte har några ord för. Amen
Lämna ett svar