Min predikan från den gode Herdens söndag!
Här är predikan jag höll i söndags om Jesus som den gode herden. Hoppas den är till glädje!
Ingen bild på korsfästelsen
Tittar man på de allra äldsta kristna bilderna, i katakomberna i Rom, så avbildade man till en början inte alls Jesus på korset. Det fanns nog olika skäl till det. Den äldsta bilden av Jesus på korset är en nidbild med en man med åsnehuvud som är korsfäst och någon har velat visa hur anstötligt och bizarrt det tedde sig att tro på en korsfäst Gud.
Det var också så hemskt med korsfästelser att det egentligen inte var förrän romarna slutat med såna som korset blev den viktigaste symbolen. Hade man sett en korsfästelse var det bara alltför hemskt. Det kanske också var så att man inte avbildade kors för att det kunde vara farligt med för tydligt kristna bilder i en tid av förföljelse.
Så istället kan vi titta på den här bilden på skärmen.
(Här visade vi alltså bilden som du ser ovan!)
Den äldsta bilden av Jesus som herde
Det är vad jag förstår kanske den äldsta bilden vi har av Jesus som dagens motiv; den gode herden. Den är från 200-talet så den är jättegammal. I den äldsta tiden var det kanske det vanligaste sättet att avbilda Jesus. På senare tid har vi det på många söndagsskoleplanscher med mera så det har hållit sig genom tiderna.
Vi ser här hur han Jesus sin flock omkring sig och han bär ett får på sina axlar. Kanske ett bortsprunget får som kommit bort som i liknelsen eller ett får som är skadat och inte kan gå själv och får hans särskilda omsorg om de utsatta.
Vi kan ha den att vila blicken på nu en stund framöver. Herdebilden spelar stor roll för många av oss även om vi aldrig i hela vårt liv sett en herde. Men det kan bli ännu bättre om vi vet lite mer om herdar. Jag tänkte vi får ta en inblick i herdars vardag via evangeliet vi fått höra.
Så gick det till att vara herde
Det finns en fårfålla där i början. Någon slags större hägn eller mur där fåren är på natten så de inte kan försvinna iväg. Det verkar vara rätt stort och säkert, finnas grindvakt och höga väggar och så. Kanske är det en plats för hela byns flockar när de är hemmavid.
Där inne i fårfållan finns det förstås ingen mat eller vatten alls. Det gräset gick åt snabbt. Så vi får tänka att det är den situationen liknelsen börjar i. Fåren är instängda och de hungrar och törstar.
Vid ett annat tillfälle ser Jesus med ömhet på folket för han ser att de är illa medfarna, som får utan herde. Vi har lärt oss att vi ska identifiera oss med de där fåren och vi vill nog helst inte göra det eftersom får varken är smarta eller självständiga eller något vi vill vara.
Om något kanske vi tycker att andra än vi själva kan vara som får. Men i stunder av insikt vet vi att vi är en del av den här världen som Jesus kommit till för att vi inte klarar oss själva. Vi rår inte på det onda, eller döden för den delen, vi är små och rädda inför livets stora faror.
Tjuvar och rövare
Nästa sak är att vi förstår att det finns många som vill komma åt de där fåren. Tjuvar och rövare som försöker klättra in. Jesus brukar tala om människorna han vänder sig till som ”dessa minsta”, vare sig de är barn eller fattiga eller krossade av livet eller vad det kan vara. Och han säger att det är väldigt allvarligt när någon vill förleda någon av dessa minsta.
Oavsett vilka det kan vara som Jesus tänker på går det bra här att låta tankarna gå till olika slags bedragare eller annat. Extra känsliga är vi ju när vi är hungriga, när vi lider och sörjer och saknar trygghet och allt vad det kan vara. Man är i desperat behov av olika saker och det går att utnyttja. Då är det extra lätt och extra nedrigt att lura sig in i fårfållan och dra fördel av de redan utsatta där.
Att känna igen herdens röst
Men så kommer den gode herden och skillnaden är att han bara vill dem väl. Fåren känner igen hans röst. Och fåren känner honom eftersom de tillbringat tid med honom.
Jag vill tro så här. Alla människor kan känna igen den gode herdens röst, Guds röst, för han är vårt ursprung och vårt mål. När vi hör honom är vi hemma var vi än är. Även om man den för första gången så känner man ändå igen den. I vår tid är religion ganska skrämmande för många människor, man tänker att det skulle göra att man inte längre får vara fri eller vara sig själv men om det går rätt till borde det vara tvärtom, man kommer hem.
Jag tror också att det gör skillnad för oss ju mer vi lärt känna Guds röst genom livet. Lärt oss om honom i berättelserna och lärt oss vad han sagt till andra, lyssnat efter honom i våra böner, vant oss vid att försöka följa rösten och lita på att där finns livet. Det är liksom både ock med detta med tron. Den är en ovillkorlig gåva utan prestation och en väg att öva sig i på samma gång.
Liv i överflöd
Herden för dem ut där det finns bete. Slutorden i vår text är bland de viktigaste i bibeln för många människor. Vi har ju missionsbefallningen och mycket annat och det här är också ord som vägleder vad Gud vill i världen. ”Jag har kommit för att de ska ha liv i överflöd.” 10:10. Kom ihåg det.
Redan denna början på liknelsen är som en bild för allt Jesus gjort för oss. Han kommer till de instängda och lidande fåren i världens nöd och för dem ut i frihet och går före dem och ger dem det de behöver. Gud unnar oss allt gott här i livet, ett överflödande liv, och ett evigt liv tillsammans med honom.
Att vara en grind
Sedan blir det konstigt för nu är det plötsligt så att Jesus är grinden. Jag har alltid tyckt det blir svårt att hänga med här men jag har lärt mig lite nu sista dagarna om det gamla herdelivet som gör att saker faller på plats.
Vi tänker att nu har herden gått ut med fåren och de är ute i vildmarken. Också där har de någon annan mycket mindre fålla där de får vara på natten. Mer kanske som en rundad mur med en enda liten smal öppning in i. Och då kunde herden väldigt bokstavligen vara grinden. Han fick ta den lilla öppningen på fållan och lägga sig där och sova där och med sin kropp vara skyddet för fåren.
Visst är också det en vacker bild för vad Jesus gjort, han har ställt sig emellan oss och ondskans krafter och dödens natt. Vi kan tänka att vi sitter i fårfållan nu. Gud gör oss till sina och såhär långt in i liknelsen står fårfållan för att ha en trygg plats nära herden. Det finns mörker överallt men han är oss nära i natten.
Att gå in och gå ut
Sen verkar fåren gå åt båda hållen. Det påminner om en viktig dubbelhet med att leva med tron. Det finns ju detta med att få komma och få trygghet hos Gud, ta skydd innanför såna här tjocka stenväggar oc’h söka sig nära livets hjärta.
Det finns också detta med att gå ut. Att finnas ute i världen och verka där. När vår gudstjänst är slut går processionen förbi här med Jesus på korset i spetsen och så får vi följa honom ut i världen och fortsätta vår gudstjänst där med att leva efter vår tro. Liturgin efter liturgin kan man kalla det. Vi brukar säga att vi firar gudstjänst och det rymmer både ock, lyssna till Gud, bli tröstad och hjälpt, och också leva där ute med öppna ögon för vad Gud vill oss.
Vi är alla herdar
Vår gammaltestamentliga text är uppfordrande mot dåliga herdar och det får vi förstås också komma ihåg idag på herdedagen att det enda verkligt kristna sättet att se på ledarskap och att se på makt är att det är fråga om ett ansvar och förtroende vi fått av Gud att ta hand om hans minsta.
Och vi är alla herdar, väldigt olika om man är amerikas president eller vanlig människa men det vi har möjlighet att påverka, där har vi Jesus som föredöme. När vi går ut ur fållan här ut i världen så är vi alla herdar.
Det viktigaste för en som ska vara en herde här i världen är att se att fåren är värdefulla för sin egen skull. Inte för vad vi kan använda dem till.
Men först och främst är vi får
Men långt innan vi är herdar så är vi hans får. I mitt eget liv har jag det lyckliga sammanträffandet att jag blev prästvigd den 13 juni, och det är också min dopdag sådär 28 år tidigare. Det är viktigt vilket som kommer först där och det gäller oss alla.
Vi får alltid falla tillbaka på att vi är de där minsta som han bryr sig så mycket om. Det är tråkigt att tänka att man är ett får så länge man känner sig stark men ju mer livet lär oss desto värdefullare blir det att få ha en god herde och en trygg grind.
Lämna ett svar