Till innehåll på sidan
Ärkeängeln Mikael kämpar mot draken.
Tomas Jarvid

Grundkurs om ondskan

Min predikan från heliga Mikaels dag i Ulricehamns kyrka

Detta är predikan jag höll i Ulricehamns kyrka i söndags, på Mikaelidagen som är dagen då mycket kretsar kring olika änglar och demoner i bibeln. Hoppas det här kan ge en grund i hur bibeln beskriver allt detta.

Vi känner igen oss

Det är dramatiska bibeltexter idag. Med lejongrop och med ängeln Mikael som slåss mot Satan och kastar ner honom från himlen. Och lärjungar som får kraft att också bota sjuka och driva ut demoner. Det är inte illa på en och samma dag.

Ändå vore det fel att säga att det här är saker som är långt ifrån våra liv. Eller ni förstår vad jag menar. Det är klart att vi inte sitter i lejongrop så ofta eller ser änglar och demoner slåss. Men vi känner igen oss i att det är mycket kamp i livet. Eller hur? Och att det kan kännas som att man möter lejon och drakar ganska ofta. Bara det att de finns i skolan eller på jobbet eller i våra psyken eller vad det kan vara.

Det syns inte på de andra runtomkring dig och du kan tro att det kanske bara är du som har saker att kämpa med, de andra verkar ju så coola. Men jag tror vi alla har kamp i livet.

Det känns kanske dramatiskt att säga om sin vardagliga kamp att man kämpar mot det onda men jag tycker nog vi kan se det på det sättet. Lite som grundkurs för er konfirmander och som repetition för andra så kommer några ord om hur man brukar se på de här sakerna i bibeln.

Visar församlingen bild på ”yin och yang

Här ser ni symbolen yin och yang från kinesiskt tänkande. CS Lewis som sedan blev kristen menade att det var den näst bästa synen på världen han hade stött på. Tanken är att tillvaron är en kamp hela tiden mellan ljus och mörker. Gott och ont. Och vi står där mitt i alltihop. En och annan av er kanske gillar star-wars och där finns ju detta att den ljusa och den mörka sidan av kraften vill uppnå balans.

Och vi kan som sagt tycka att det är så här det känns att leva och så det var i våra bibeltexter, eller hur? Och rent psykologiskt är det nog bra att vi var och en erkänner att vi har båda sidorna även inom oss.

Men i bibeln är Gud allsmäktig

Det som inte stämmer med hur saker beskrivs i bibeln är att där är Gud allsmäktig. Det goda och det onda är inte två lika starka krafter. Gud är den som skapat allt och som skapat livet och allt gott. Det onda smyger in lite från sidan på något sätt som är lite svårt att förklara. Var kommer det mörka ifrån om det inte kommer från Gud?

Många i vår tradition har tittat på just den bibeltexten vi hörde om en strid i himlen mellan djävulen och Gud och tänkt att det började med ett uppror bland änglarna i himlen. Och att djävulen är en fallen ängel som sedan lockar med människan i sitt uppror mot Gud genom att lura Adam och Eva. Det står inte mycket mer i bibeln än så men det stämmer med något Jesus och Paulus och så säger senare i bibeln; Att kampen mot det onda för oss aldrig är en kamp mot onda människor. Stridslinjerna går någon annanstans. I varje människans hjärta står en kamp mellan ont och gott.

Destruktiva krafter

Det talas istället om andliga krafter som vill bryta ner och förstöra och som kan få med oss i destruktiva banor. Och vi vet ju att vi kan hamna i nedbrytande tankar och levnadssätt och då gäller det att stå emot. Genom att söka hjälp hos Gud.

I bibeln är det som att det onda inte kan skapa något egentligen. Det kan bara bryta ner det goda Gud gjort. Man kan se det som att Gud är den som har makten, den enda makt det onda har är att vilseleda. Få oss att tänka fel om allt. Glömma att Gud är god och vill oss väl och att livet blir bäst när vi tar hand om varandra.

Lärjungarnas framgångar och motgångar

Hög tid att vi kommer till evangelietexten nu va? Lärjungarna har blivit utsända att testa att göra som Jesus. Bota de sjuka och berätta om Gud som grund för livet. Och det går tydligen jättebra. De kan till och med driva ut demoner.

Nu ungdomar och andra, det är inte jättelätt att bota sjuka och så, och driva ut demoner är säkert ännu svårare. Jag har för lite erfarenhet av båda. Det gick väldigt bra just för lärjungarna.

Men även vi är såna som får be för de sjuka. Och såna som får besöka de ensamma och försöka leva ut Guds kärlek till allt skapat. Det ser lite olika ut i detaljerna och i hur det går men i det stora hela har vi samma uppdrag. Motverka det destruktiva på de sätt vi kan.

Gläd er ännu mer över…

Men Jesus svar är väldigt viktigt! Och vi kan förbättra bibelöversättningen lite. Man får glädja sig över det goda man får vara del av men gläd er ÄNNU MER över att era namn är skrivna i himlen.

Det är verkligen inte alltid det går så där bra som för lärjungarna. Det kommer inte finnas rum att prata om det nu, om varför det ska behöva finnas så mycket lidande och sorg och död i denna vackra värld. Jag sa att vi alla vet något om att kämpa. Med sina tankar, med sin hälsa, med ekonomin, med 100 väldigt verkliga saker.

Ibland har man motgångar på alla fronter i livet och det händer lärjungarna andra gånger. Då är det rätt bra om man inte hänger upp sitt värde och sitt mående för mycket på hur man presterar för tillfället. Det är som när det finns trygg kärlek mellan människor.

Om ett barn är älskat av sina föräldrar så finns det något förbehållslöst där, att vara älskad oavsett vad som händer. Jag har också stött på samma sak i en vacker bön som uttrycker det så här: tack Gud att inget jag gör kan få dig att älska mig mindre. Tack Gud att inget jag gör kan få dig att älska mig mer. Det hänger inte på oss. Och Guds kärlek är sådan till just dig som lyssnar.  Det kan jag lova för så har Jesus sagt oss och visat oss. Så det så.

Daniel i lejongropen

Daniel hamnade i lejongropen hörde vi. Daniels kamp bestod mycket i att han försökte leva sitt liv utan att kompromissa med sin tro. Aktuellt för oss alla . Och nu var det den som användes mot honom så att han hamnade i lejongropen.

Mer Daniel på lördag när man får se musikalen här 10.30 men jag tänker att dagens text påminner konstigt mycket om Jesus. Han lades ju inte i lejongrop men han var i sin grav, inte lejonens men dödens käftar så att säga. Och de rullade sten för ingången. Där fanns många andra saker som liknar. En ängel som man i flera av skildringarna bara får höra om. Det finns vänner som springer dit på morgonen och den stora överraskningen att den som borde vara död lever.

Det onda är besegrat

När vi talar om kamp i livet så måste det alltid ingå i den kristna synen på saken att Jesus är den som besegrat det onda. Som visat sig starkare än ondska och död och vi får tillhöra honom. Sedan de allra första kristna har man tänkt att om vi inte måste vara rädda för döden så ska väl inte heller något annat heller behöva skrämma oss? Lättare sagt än gjort men jag återvänder ofta dit i tankarna.

Och det är där vi måste landa i en nybörjarpredikan om djävulen och demoner och ondska i kyrkan. Och återvända till om och om igen.

Att det inte vore någon idé att säga till er att det inte finns något ont i världen men att det finns någon som är starkare. Vi har hört och jag upprepar att Gud har besegrat det onda en gång för alla där Jesus dog på sitt kors och uppstod på nytt.

Han har visat att inte ens döden kan stå emot honom. En dag ska Gud slutgiltigt hela alla sår, torka alla tårar. Och vi längtar till den dagen men redan nu ser Gud alla osedda. Är nära alla sörjande. Lider med alla som lider. Hör alla bortglömda. Söker alla förlorade. Är med i varje lejongrop och säger att vad som än händer och hur det än går har Gud skrivit våra älskade namn i sina händer.

Kommentarer

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.