Varför blir Jesus döpt? Och vad har Mose i vassen och Noas ark med Jesus dop att göra?

Här är min predikan från söndagen efter trettondagen 2025 i Ulricehamns kyrka. Jag var lite extra stolt att jag fick in den västgötska ordet ”bôs” i predikan men det står inte med i manuset nedan. Hoppas den är till glädje för dig!

Varför blir Jesus döpt?

Varför blir Jesus döpt? Det är frågan. När vi döps så döps vi till gemenskap med Jesus, och det vore ju konstigt om Jesus behövde. När Johannes döparen döpte så var det ett omvändelsedop. Jag har fått från Martin Landgren att Johannes förmodligen tog det vanliga judiska bruket att ta rituella bad för att bli rituellt ren och kunna gå i templet, och förändrade det till att ta fasta på moralisk omvändelse. Att lämna sina synder och börja om.

Men behöver Jesus det? Jesus hade ju inga synder säger vi? Varför skulle han behöva döpas? Det undrar Johannes också, vem skulle kunna vara så stor att den kunde döpa Jesus? Vi har olika uttalanden från Johannes i de olika evangelierna och han är klar över att Jesus är den som är större än honom själv. Han är inte värdig att knyta upp hans sandalremmar, hade Johannes varit med på sista måltiden hade han tyckt det var för fint jobb att få tvätta Jesus fötter.

Den som ska rensa den tröskade säden

Johannes talar om den som ska komma som en domare. En del äldre kanske har koll på tröskande, Johannes tänker sig att messias är som en man som tröskat säd och slagit på den så kärnorna lossar från agnarna, skalet runt. Sen kastar upp den i luften med en spade och agnarna är lättare så de blåser bort vinden så att man bara har vetet kvar.

Det är en skrämmande bild om vi tänker att en del människor är vete och en del är agnar som ska bort. Och det finns andra bibelord vi kan tänka på då.

Själv tycker jag det är en hoppfull bild om vi tänker att agnarna är våra synder och att Kristus ska komma att skilja oss från våra synder så att vi kan bli på nytt de Gud skapat oss till. Säkert en smärtsam process men ändå en jag vill vara med om.

Det var en liten utvikning. Men varför insisterar Jesus på att bli döpt?

Tillsammans med hela folket

I lukasevangeliets version som vi hört betonar man att Jesus döptes tillsammans med hela folket som samlats och det kan vara en nyckel för oss. Det är en fortsättning på julen där Jesus blir en av oss. Nu fortsätter han att dela våra villkor och bli en av oss i allt.

De ortodoxa säger att Gud blev som oss för att hjälpa oss bli som Gud. I ledarskapsfloskler brukar man säga att skillnaden på en chef och en ledare kommer an på om man inte sitter lugnt i sitt elfenbenstorn utan kämpar tillsammans med de man ska leda och visar vägen.

Moses i vassen

Varför läser vi då om Moses i vassen i samband med Jesus dop? Det är väl konstigt?

Farao vill döda alla gossebarn bland israeliterna och säger till om att de ska kastas i Nilen. Men Moses blir satt i en korg på vattnet istället.

Nu ska ni få lära er något som över huvud taget inte märks för oss som läser bibeln på svenska. Hade vi läst på hebreiska så hade vi reagerat på den där korgen för det står inte ”korg” där just utan den kallas för en ”ark”. Samma ord som Noas ark!

Vi får fundera på likheterna. På Noas tid drunknade många i vattnet men de i arken klarade sig och flöt tills de blev räddade och förde livet vidare. Här är det den övermodige farao som leker gud och vill dränka i vattnet men Mose blir räddad och där finns början till räddningen för hela hans folk.

Moses namn

När han tas upp ur korgen får han sitt namn Mose. Vi får en förklaring i bibeltexten om vad det betyder men moderna språkforskare är överens om att de har fel där. Faraos dotter ger honom förstås ett egyptiskt namn och det betyder ”son” eller ”den som är född” på egyptiska.

Men bibelns författare utgick från vad de tyckte namnet lät som och gjorde en egen tolkning till att det handlar om att dra upp. Den som dragits upp ur vattnet. Man kan se symbolik i detta. Vi kan börja med det där med att dra upp.

Mose har ju mer på gång senare, då kommer han bli den som för hela sitt folk upp ur vattnet torrskodda på andra stranden av sävhavet på ett sätt som påminner om det han varit med om som liten.

Men han får också heta son för prinsessan adopterar honom och gör honom till sin son så det passar bra.

Adoption av Jesus?

Tillbaka till Jesus. I den väldigt tidiga kyrkan fanns det grupperingar som kallades adoptionister. Som tänkte att Jesus var en vanlig människa (mer eller mindre) som i och med dopet blev adopterad till Guds Son och fick sitt uppdrag först då. Det vände sig med tiden alla emot i takt med att treenighetsläran blev mer utarbetad.

Jesus är istället en som alltid varit Gud, född av Fadern före all tid som det heter i en trosbekännelse. Sonen i treenigheten som har blivit människa för att rädda oss och föra oss hem.

Och vi märker det på sådant Jesus säger. Det är inte så att han rakt ut deklarerar att ”jag är Gud som blivit människa” men med massor av olika anspelningar och gåtor och ledtrådar så hintar han om sin gudomlighet. Att säga att man var Messias var i sig ingen hädelse, de flesta menade att messias skulle vara en vanlig människa men Jesus gör gudomliga anspråk och det är det som är svårt för en del att smälta.

Och det här är ett ovanligt tillfälle i bibeln där hela treenigheten är med! Sonen Jesus, den heliga Anden som en duva och Faderns röst från himlen. Vi har ofta med oss familjen på våra dop och så också med Jesus dop tydligen!

Vatten och blod

Så vi lär oss saker här om vem Jesus är! Jag tycker episteltexten vi hörde är lite snårig om Anden och vattnet och blodet som vittnar om Jesus som Guds son eller rätt och slätt: de är bevis för oss på att Jesus är den vi ska följa. Och då syftar det nog just på det här tillfället. Jesus dop i vatten och rösten från himlen, sedan kommer blodet som utgjuts på korset som ännu ett tecken.

Vi kan även se på korset som Jesus stora ”elddop” om man tänker på evangelietexten. Alltihop ramar in Jesu verk med att bli en av oss, dela allt med oss och rädda oss.

Jesus är förresten som Mose, om ni minns sa jag att för Mose var arkgrejen en försmak av vad som skulle komma senare då han för upp hela folket ur sävhavet befriade.

Jesus dop då han stiger ner i vattnet och kommer upp igen är en försmak på hur han kommer stiga ner i döden och uppstå med evigt liv till alla. Där visar sig verkligen djupet av hans kärlek. Så han kom genom vattnet först och sedan genom blodet.

Guds adoption av oss

Så ingen adoption för Jesus vid dopet. Det finns gott om bibelställen som talar om att han redan är Guds son. Däremot tycker jag (och börjar slira in på vårt dop som kristna) att man kan tänka så om sitt eget dop (och låna lite bilder från Moses också) att när vi döps blir vi adopterade av Gud. Moses kommer upp ut vattnet och är plötsligt en prins! Och han får kallas ”Son”.

Jag läser gärna de här orden från Jesus dop när jag döper konfirmander för när rösten talar från himlen säger den att ”Du är min älskade son, du är min utvalde”. Inte alls i samma mening som när det gäller Jesus men även vi får ett starkt personligt löfte om att vi får räknas som barn till Gud.

Ambrosius sammanfattar

Den gamle kyrkofadern Ambosius av Milano (som var en så duktig talare att Augustinus kom för att lyssna på hans predikningar för att lära sig talekonst men råkade bli kristen på kuppen), han säger det här väldigt vackert år 300 eller så om vad Gud gör med oss i vårt dop och visar med Jesu dop.

”Anden förnyar sinnet, vattnet ger rening, blodet visar oss priset. Anden gjorde oss till Guds barn genom adoption, den heliga källans vatten renade oss, Herrens blod friköpte oss. Det ena är alltså osynligt, det andra åtföljer det andliga sakramentet som ett synligt vittnesbörd”.