Min predikan från Ulricehamns kyrka i söndag!

Det här är en lite speciell predikan eftersom det också är doptal för en konfirmand som döptes. Hela gudstjänsten var en lustig blandning mellan fasta och fest på det sättet. Hoppas det här är till glädje för dig!

En berättelse med en ängel

Det får bli lite predikan och doptal i ett idag Angel. Då är jag framförallt glad att det blev just idag som vi har med en ängel i den gammaltestamentliga texten! Elia är supertrött och sliten. Det är sällan man känner igen sig i honom för han är så supertuff alltid, men just nu är det lättare att känna igen sig.

För fast det har gått så bra på berget Karmel där han besegrat alla baalsprofeterna så har han nu flytt ut i öknen. Plötsligt rädd för drottningens hot mot hans liv.

Där lägger han sig under en buske och somnar. Då kommer en ängel och ger honom vatten. Och kaka! Och ser till att han får äta och dricka och somna om och så händer alltihop igen.

Till slut får han krafterna tillbaka och orkar gå i 40 dagar ända till Sinai/Horeb där Gud talar i en stilla susning och säger att han inte är så ensam som han trott utan det finns andra som tar vid och gör samma jobb som Elia.

Vi kan lära oss av den ängeln

Den där ängeln är oväntat jordnära. Och den gör samma saker som vi kan göra när någon är helt förbi av oro eller utmattning. Inga svåra saker. En kaka, några vänliga ord, se till så att han sover ordentligt.

Där har ni grundläggande själavård kan man säga och ni kanske vet någon just nu som behöver ett telefonsamtal eller lite hjälp med skjuts eller så?

För dig Angel så vet jag inte om du vet men ”ängel” betyder ”budbärare”. En som kommer på uppdrag från Gud. Så det är ett vackert namn att fundera över mycket. Det kan ju vara bra att fundera mer på hur vi kan vara såna som gör det goda Gud vill.

Inte utan svårigheter

Elia kan också påminna oss, ifall nu någon behöver bli påmind om det, om att den som följer Gud inte i och med det blir av med alla svårigheter i livet. För hans del så hade han uppdrag från Gud som var rätt mastiga.

Och för oss som döps till Kristus så gäller att han kallar oss att följa honom och ta efter honom och använda de resurser vi har till att göra gott utan baktankar utan av omsorg om den värld Gud älskar.

Så vi får också identifiera oss med Elia i den här berättelsen. Elia har också ett vackert namn, Elijahu betyder ”Jahve är min Gud” eller ”det är Gud som är min gud” men det är lite konstigt att säga för oss som tror på en enda gud.

Gud för just mig

I dopet får vi lära oss att det är så vi får säga var och en. Gud är inte bara gud i allmänhet utan du och jag får räkna oss som Guds egna. Gud är min Gud. Utom att vi inte äger Gud då utan mer tvärtom. Det är ett löfte vi får i dopet. Och det följs som vi hörde av löftet att Gud är med oss alla dagar.

Det är det som gör hela skillnaden. Kristen tro handlar aldrig om att vara stark och duktig helt på egen hand utan om att leva utifrån att Gud är med oss i allt som sker. Att det går att hämta kraft hos Gud.

Du har döpts mitt ibland oss i församlingen. Det kristna livet är inte något solouppdrag. Elia kommer få hämta mod i att Elisha och Jehu också är med och jobbar på samma saker som han. Det ingår att vi turas om att dra efter hur trötta vi är. Så är det tänkt.

Mötet med Jesus är befriande

Vi har också hört evangeliet om Jesus och kvinnan i Simons hus. Där finns en annan sida av dopet. Den om syndernas förlåtelse.

Vi märker att Jesus förlåter synder och att när han gör det så blir det stor befrielse i en människa. Vi får höra att den som fått mest efterskänkt kommer att älska sin herre mest. Det är ord som vi kan fundera på nu under vår fastetid.

Vi lever alla av Guds gåvor. Det är av Guds nåd som vi fått livet och det är Guds nåd som ger oss liv på nytt i dopet och varje gång Gud verkar i våra liv. Du är klädd i den härliga vita färgen Angel som ett tecken på att Gud inte låter vår relation till honom bero på vad vi själva klarat av utan vi får ikläda oss allt som han har gjort för oss.

Vem har fått mest efterskänkt?

Vem har fått mest efterskänkt då? Det är inte så mycket en skillnad i hur mycket vi fått skänkt som en skillnad i hur mycket vi förstår det tänker jag.

Jag hörde en gång en munk tala om Jesus samtal med Petrus efter uppståndelsen, då Petrus får frågan ”Petrus älskar du mig mer än de andra gör”.

Munken ville vända på frågan och säga ungefär ”Gud, jag vill låta dig älska mig mer (än de andra känns ju lite konstigt att säga)”.

Guds nåd finns där som en verklighet men ingen av oss har helt förstått vidden av den ännu. Och vi kanske inte heller vill tänka på den. Vi har något i oss som säger att vi helst inte vill stå i skuld till någon.

Vi kanske tonar ner vår synd för att kunna hålla på vår egen värdighet. Men jag tänker vi kan ta det Jesus säger på orden och försöka öva oss i att ta emot med öppet hjärta.

Jesus som känner oss

”Om den mannen visste vilken syndare det är” tänker Simon i evangeliet. Inför Gud kan vi inte och måste vi inte dölja något. Vi får tänka att Jesus vet vilka syndare vi är men vi märker till vår lättnad att det inte hindrar honom från att låta oss komma nära. Eller hur!

Detta kan vi tala lite mer om på ”bibeln och en kopp kaffe” efter mässan. Idag handlar det om bikten. Kul ämne va? Jag tror den positiva sidan i att ta sin synd på allvar är just att Guds nåd kan bli så mycket tydligare för oss.

Det där kunde inte skilja mig från Gud, det där kunde inte sätta hinder för Guds kärlek till mig och så vidare. Ju mindre vi försöker skönmåla inför oss själva eller Gud desto större chans för Guds ljus att lysa lite längre in i vårt mörker. En chans att låta Gud älska oss ännu mer.

Dopet Jesus går igenom för vår skull

Slutligen. Jesus blir smord med balsam och ”den smorde” är just vad Kristus eller Messias betyder. Kvinnan ger oss i förväg en förklaring på vad det är som ska ske med Jesus i Jerusalem.

Där kommer han att gå igenom ett helt annat slags dop för vår skull. På korset och som den uppståndne är han den Gud smort till att rädda och hela världen. Hela oss. Vårt dop är löftet om att Jesus uppståndelseliv redan finns i oss. Må vi i denna fastetid få upp ögonen för hans stora kärleksgåva så att vi gärna vänder oss till Gud med tacksamhet.