Predikan på Kristi himmelsfärds dag i Ulricehamn

Här är predikan jag höll på himmelsfärdsdagen i Ulricehamns kyrka. Det är mycket som kretsar kring bilden från Ösmo kyrka som jag tycker är väldigt fin. Hoppas det här är till glädje för dig!

Hur slutar evangelierna?

Hur slutar evangelierna? Det har ju betydelse för den här dagen. Man hade kunnat tro att de skulle vara lika när det gäller en så viktig sak men så är det inte riktigt.

I Matteus står inte himmelsfärden med, det slutar med Jesus ord om att gå ut och göra alla folk till lärjungar. I markusevangeliet är läget lite knepigt för man brukar mena att slutet där kommit till lite senare men där står att han ”blev upptagen till himlen och satte sig på Guds högra sida, men de gick ut och predikade överallt och Herren bistod dem och bekräftade ordet genom de tecken som åtföljde det”.

Johannes har faktiskt inte med någon himmelsfärd alls heller men Lukas kan man lita på, honom har vi hört idag. Han skriver om himmelsfärden både i evangeliet och sedan i apostlagärningarna.

De viktiga poängerna är samma

Nu ska man inte bli orolig för att det skiljer sig åt lite. Jag skulle säga att ”bevisen” för att himmelsfärden skedde är starka oavsett och det hör också ihop med det som är själva innebörden i det som sker! För jag tror att även om inte själva händelsen står med överallt så vill även de andra evangelierna få med poängen!

Johannes slutar sitt evangelium med att berätta först om Jesus och Tomas. Jesus säger till Tomas sedan han fått känna på såren: ”Du tror därför att du har sett mig. Saliga de som inte har sett men som ändå tror”. Tecknen i skriften är skrivna för det, att vi ska tro och ha liv i hans namn. Det är ord som ska hjälpa oss tro i ett läge där Jesus är med men inte på ett synligt sätt.

Jesus träffar även Petrus och han får förlåtelse för sitt svek, och de pratar också om ”lärjungen Jesus älskade” som Petrus undrar över. Jesus säger ”om jag vill att han skall bli kvar tills jag kommer, vad rör det dig?” Så vi märker att idén finns där! Att läget kommer vara sådant att Jesus inte är med dem och de får vänta på hans återkomst, himmelsfärden är liksom underförstådd.

Med oss alla dagar

Men framförallt tänker jag på Matteus igen! Där kommer allas våra favoritbibelord. Jag har fått all makt i himlen och på jorden. Jag är med er alla dagar till tidens slut. Och min enkla tanke är denna: alla evangelisterna var överens om huvudsaken här. Att Jesus fortsätter att vara med oss och är med oss nu, osynlig.

Nu tar vi en bild! (visar bilden överst i bloggposten)

Jesus fotspår och försvinnande fötter

Det här är absolut mitt favoritmotiv för Kristi himmelsfärd! Den här har både Jesus fotspår på marken, man kan tänka att det är fotspåren vi ska följa i, och så har den Jesus fötter som håller på och försvinner upp bland molnen. Detta har den oefterliknelige Albertus Pictor målat i Ösmo kyrka Just på den här målningen är det som att han försvinner i tomma luften, andra gånger kan det helt enkelt se ut som att han flyger ur bild.

Jag tycker ju att det är något roligt över de här lite drastiska motiven. Jag tror det beror på att det är en så stor händelse som är svår att riktigt se framför sig hur det kan ha gått till och avbildar man den väldigt bokstavligt så blir det lite komiskt. Åker Jesus upp till himlen på det sättet? Är himlen där uppe? Poängen är väl inte att han åker upp i luften?

Man hade kanske kunnat låta mer sofistikerad om man talade om att Jesus går in i den osynliga verkligheten eller så men det skulle ju också bara vara bildspråk för sådant vi inte riktigt kan förstå. När vi rör vid det himmelska så går vi bortom det vi kan uttrycka med språket.

Är vi ensamma nu?

När Jesus försvinner ur lärjungarnas åsyn är det lätt för oss att ha associationen att han är borta och att nu får vi klara oss själva. Men vi märkte att det inte är så evangelisterna verkar se det. Visst är det så att Jesus ska komma tillbaka men det finns också detta att han är med oss alla dagar till tidens slut och att de är saliga som kan tro även om de inte kan se det med sina ögon.

Istället för att vara borta kan man säga att Jesus är överallt. De första kristna var inte så snabba med att börja se olika platser som heliga, det var långt senare man började åka på pilgrimsresor till Jerusalem och så, och anledningen är att de visste att Jesus finns här. Vi behöver inte åka någonstans. Himlen når ända ner till jorden var vi än är.

I kombination med pingsten

Och det hänger förstås ihop med det vi också ser på den här gamla kyrkbilden från Ösmo kyrka. Har man lite ont om plats får man vara smart och kombinera motiv.

Här ser vi både Jesus himmelsfärd och så ser vi Anden komma ner som en duva över apostlarna och vi ser eldslågorna också och pingsten är en helg som handlar om Guds heliga närvaro i våra liv.

Det är fint uttryckt i episteltexten som är alternativ idag:

Må han ge ert inre öga ljus, så att ni kan se vilket hopp han har kallat oss till, vilket rikt och härligt arv han ger oss bland de heliga, hur väldig hans styrka är för oss som tror – samma oerhörda kraft som han med sin makt lät verka i Kristus när han uppväckte honom från de döda och satte honom på sin högra sida i himlen, högt över alla härskare och makter och krafter och herravälden, över alla namn som finns att nämna, såväl i denna tiden som i den kommande. ef 1:17

Om den kraft som uppväckte Jesus från de döda, nu har Gud satt honom på sin högra sida över alla härskare och andemakter. Allt är lagt under Jesus fötter han som nu är huvudet över allting. Återigen känner vi igen oss från orden i Matteus. Åt mig har getts all makt i himlen och på jorden. Det här är det urkristna budskapet att Jesus nu är konung. Han har besegrat det onda och har makten.

En som heter Jesus är kung

För de första kristna ledde det till oerhörda konsekvenser för hur de såg på livet här i världen. Längre fram i apostlagärningarna blir det oroligt i en stad där Paulus och Silas predikar budskapet och de ställs till svars inför stadens styresmän.

Anklagelsen lyder ”dessa som har vållat oro i hela världen har nu kommit hit också, och Jason har tagit emot dem hos sig. De bryter alla mot kejsarens förordningar och säger att det är en annan som är kung, en som heter Jesus”.

De kommer ganska lätt undan den gången men de där orden tycker jag att vi alla kan ha att fundera på i veckan. De säger att det är en annan som är kung, en som heter Jesus.

Att ha Jesus som kung

För de första kristna så bestod det kristna livet i att leva som att det är Jesus man måste lyda mest. Det är hans befallningar som går före. Hans politik finns nerskriven i bergspredikan och i liknelserna och allt sådant.

Det är ett rike som inte är av denna världen visserligen, men det får vi tyvärr inte ha som ursäkt för det är ändå i den här världen vi ska leva som han visat oss.

Jesus struntar nog i politisk färg men han är tydlig med att det vi gör mot en av de minsta det har vi gjort mot honom. I vår tid får vi nog vänja oss vid att kyrkans röst är en annan än samhället i stort.

Vi får tjata om människovärdet vart vi går, för hur än de politiska vindarna blåser är det en annan som är kung, en som heter Jesus. Och det är honom vi främst tillhör. Han råder i detta nu även om det ofta ser ut som motsatsen i denna onda tid.

De välsignande händerna

Hur nöjd jag än är med att ha hittat den här bilden av himmelsfärden så finns det en sak som jag inte lyckades bildgoogla fram och som är med på alla andra motiv där Jesus syns i helfigur då han svävar iväg uppåt.

Det som fattas är det som nämns i texten. Han håller upp sina händer till välsignelse över sina vänner. Och det är det sista de ser av Jesus händer, välsignelsen. Kanske sade han också ord av välsignelse.

Vad vi vet är Jesus händer fortfarande höjda till välsignelse. I det osynliga men ändå verkligt. Att när vi nalkas Gud så kan vi göra det med trygghet och lita på att vi har en vän i Gud. Det Jesus gjort för oss i påsken är grunden och den grunden står fast.

Hur slutar evangelierna? Man kan säga att de slutar med en början, en där vi lever under Jesus välsignande händer. Intill den dag då han kommer åter.