Cykel över lervällingen under första världskriget. Var det en bra idé`Inte lätt att ändra sig för prestigens skull?
Jag skrev lite skissartat om stolthet igår på bloggen och om att det ordet både kan ha positiva och negativa associationer. Dels till självrespekt, men också till prestige, högmod och självtillräcklighet.
Nu tänker jag lite till. Det är inte alltid lätt att förstå sig på sitt känsloliv men jag tror i grund och botten att det är väldigt klokt ordnat. Känslor som vrede och skam och rädsla finns där från början som ett slags skydd. För att vi ska hålla oss från farliga saker och vara rädda om oss.
Kanske är det därför det är dubbelt med stoltheten? Dels för att vi behöver hjälp av känslorna att värna om vår egen person, att reagera när någon förminskar oss. Å andra sidan är det väl därför det finns ett oförsonligt drag i stoltheten man får vara försiktig med. Stolthet kan skapa distans och få oss att helt avsluta relationer, och det är inte säkert att det är det bästa i alla lägen.
Vad tänker du? Har jag rätt?
Lämna ett svar