Hög tid för en ny del av serien om Luthers liv gestaltat i playmobile. Idag handlar det om något som det tog rätt lång tid innan bibelläsare i Sverige fick upp ögonen för. Håll i hatten nu för här kommer det:
Paulus är inte Luther.
Vaddå, det är väl inte så konstigt? Så här var det.
Luther var en ganska plågad människa som led svårt av sin ofullkomlighet och hade svårt att se att Gud skulle kunna vara nådig mot honom som var en sådan syndare. Så småningom trillade poletten ner om att Gud är nådig helt utan att vi förtjänat det med något slags meriter utan för vad Jesus gjorde på korset. Det kom Luther på tack vare sin läsning av Paulus brev och Luther själv identifierade sig därför starkt med Paulus (som vi sett tidigare i serien under rubriken ”ett fall framåt för Luther”).
I spåren av det blev det självklart för alla följande lutheraner att Luther helt enkelt hade återupptäckt Paulus sätt att tänka.
Men riktigt så enkelt är det inte. Bibelforskarna har nu en helt annan bild av Paulus (man brukar lite samlat kalla det för ”det nya perspektivet på Paulus”), han var inte alls någon som kämpat och kommit till korta inför att följa Toran och tvivlade om sin salighet, han var tvärtom full av självförtroende över att han som farisé lyckades väl med att leva efter den. Det var först i mötet med Jesus på vägen till Damaskus som han kom att omvärdera allt, men det gjorde han snarast utifrån att han insåg att Jesus var den Messias folket väntat på.
Så nu står vi inför dels inför att försöka klä av Paulus Lutherkläderna när vi läser bibeln, dels inför att fundera på vad det innebär för oss nutida lutheraner.
Vad tänker du om detta? Och hur stor roll kommer det här att spela? Skriv en kommentar!
Lämna ett svar