Bibelläsningsskolan del IV; bibeln som deckare eller kokbok

Bibeln under lupp igen!

Nja, deckare eller kokbok är nog inte bibeln men de är exempel på olika typer av böcker, olika genrer.
(Läs också om att se på bibeln med nya ögon, komma ihåg att det är en översättning och beakta sammanhanget).

Genrer

Bibeln är egentligen inte en bok utan ett bibliotek, det hör man till och med på ordet. Biblia på latin betyder ”böcker” och såna är det gott om i bibeln. 66 böcker (27 i nya testamentet och 39 i gamla, lägger man till apokryferna blir det 11 till, 77 st totalt).

Beroende av vad för slags bok de skriver så skriver författare på olika sätt. Raymond Chandler skrev hårdkokta deckare och inleder ”den stora sömnen” med orden ”jag kände mig ovanligt styv i korken” (vilket säkert var häftigt skrivet då). Det passar (bara!) med genrens förväntningar, annars skulle det bara låta märkligt.

Olika skrifter följer olika stilistiska och innehållsmässiga förväntningar och konventioner. Det är bra för då känner man som läsare igen sig och förstår innehållet bättre. Tänk bara hur många obegripliga detaljer som passerar i en ordinär actionfilm utan att vi reagerar. Klart han faller från tredje våningen och reser sig upp och springer vidare, det är ju så det går till i en action! Hade det varit en dokumentär hade vi reagerat kraftigt!

Bibelns genrer

Bibeln rör sig också med olika genrer. Där finns historiska böcker (som moseböckerna), poetiska (som psaltaren eller höga visan), vishetslitteratur, profetböcker, brev, evangelier och till och med apokalypser (framförallt i Uppenbarelseboken). Om vi ska förstå bibeln så bra som möjligt är det viktigt att vi förstår de genrer de är skrivna i så väl det går. men det är inte så enkelt eftersom de sällan motsvarar några genrer vi läser på annat håll.

Psaltaren är kanske inte så svår att genrebestämma, den liknar på många sätt vår psalmbok och rymmer en mångfald av poetiska uttryck. Då är det ofta svårare för oss att ta till oss dess bildspråk, den är ju skriven i en annan kultur.

De historiska böckerna (som moseböckerna, Josua, domarboken, samuelsböckerna, kungaböckerna och så vidare) ligger också såpass nära moderna genrer att vi blir lurade av det. Visst är de historiska verk men inte på det sätt vi är vana vid. De har inte alls bara som syfte att återge exakta fakta, de försöker också (och kanske framförallt) förkunna om vem Gud är och hur han handlar med sitt folk både då och nu.

Vishetslitteraturen var viktig i orienten och fanns i många länder men har den någon motsvarighet idag?

Breven i nya testamentet följer ofta standardiserade former med hälsningar och avslutningsord som omger det huvudsakliga innehållet (jämför till exempel med sirliga brev från förr).

Evangelierna

Evangelierna är kanske den viktigaste genren att förstå någorlunda eftersom de är så centrala för den kristna tron. Evangeliernas genre har förstås diskuterats i evighet bland forskare. Likheter finns mot både det bibliska arvet (som den förkunnande historieskrivningen i GT) och till grekiska biografier i samtiden. Jag vill främst lyfta fram två bibelord som kan sprida ljus över deras syfte. Först från Markusevangeliet 1:1

”Här börjar glädjebudet om Jesus Kristus Guds son”. 

Härifrån har vi ordet evangelium; ”glädjebud” eller ”segerbudskap” (det kurirerna från fronten kom och läste upp i Rom efter stora segrar).

Och i slutet av Johannesevangeliet läser vi:

”Också många tecken som inte har tagits med i denna bok gjorde Jesus i sina lärjungars åsyn. Men dessa har upptecknats för att ni skall tro att Jesus är Messias, Guds son, och för att ni genom att tro skall ha liv i hans namn.” (Joh 20:30-31, bibel 2000)

Det kursiverade tydliggör att syftet med evangeliet inte bara är att beskriva, det är också att predika och vittna och väcka tro i åhörarna och föra dem till egen gemenskap med Jesus.

Även om det inte är helt lätt att veta vad det är för genre man läser kan det alltså ändå finnas ledtrådar att gå efter om man läser noga. Det största steget har man redan tagit genom att börja tänka i de banorna!

Är det här nya tankar för dig? Låter det bra? Kommentera nedan!

Läs också om att se på bibeln med nya ögon, komma ihåg att det är en översättning och beakta sammanhanget.