Tjugoettåriga Julia Öberg bor i Paris sedan ett par år och läser franska på universitetet. Julia berättar om hur hon innan terrorattentatet i centrala Paris inte alls var religiös.
Hennes tro har istället vuxit fram i mötet och i samtal med prästerna Tua Sällström och Tanja Kamensky kring livsfrågor och existentiella tankar. För en tid sedan valde hon och en väninna att konfirmera sig. Och det var Tanja och Tua som var deras konfirmandpräster.
– Jag känner mig mycket gladare sedan jag konfirmerades, har mindre ångest, känner mig inte ensam och kan gå vidare på ett annat sätt om saker händer. Det känns som om jag alltid har någon med mig och alltid är älskad, säger Julia.
Rädslan för att dö har avtagit
Hon berättar att hon livet igenom burit på en rädsla för att dö. Men genom att hennes tro blivit starkare har också rädslan minskat.
– Den rädslan tilltog efter terrorattacken i Paris. Men sedan jag konfirmerat mig känner jag ett större lugn och vet att även om jag skulle dö är jag inte ensam.
Julias bild av att vara troende stämde inte
Julia har tidigare känt att man måste vara på ett speciellt sätt om man är troende. Att man inte kan dejta eller dricka alkohol. Men den bilden stämmer inte längre för henne. Istället känner Julia att hon är älskad för den hon är.
Julia kommer inte från någon religiös familj som hon själv uttrycker det, men har ändå blivit uppmuntrad av sin mamma att söka sig till Svenska kyrkan i Paris med sina existentiella frågor.
– Mamma uppmuntrade mig särskilt efter terrorattacken och vi har talat mycket sedan dess. Hon upplever att jag har hittat hem i mig själv genom min tro på Gud och i kontakten med Svenska kyrkan.
Hoppade av konfirmationen som femtonåring
Som femtonåring gick Julia hela konfirmationsåret hemma I Sverige, men precis innan konfirmationen hoppade hon av. Hon kände inte att hon konfirmerade sig av rätt anledning.
– Det räckte inte med att kompisarna skulle konfirmera sig. Jag behövde känna mig övertygad. Det var stor skillnad att konfirmera mig som tjugoettåring och som femtonåring. Det blev mycket personliga samtal, reflektioner över livet, samtal kring bibeltexter och andliga reflektioner. Framför allt blev det en konfirmation av rätt anledning.
Lämna ett svar