Hösten är verkligen vacker med alla sprakande färger, när jag springer min morgonlöprunda får jag Per Harlings psalm 745 i huvudet…
I en värld full av kosmiska under
ser barnet det vi inte ser.
Ett löv som en vindpust gjort sönder
blir en ängel som dansar och ler. (Sv Ps 745:1)
Alla löv som singlar ner från träden blir verkligen en påminnelse om änglar. Det är änglatider, för två veckor sedan firade vi ängeln Mikaels dag. Då var jag i Svenska kyrkan i Wien och fick förmånen att delta i församlingens 100-årsfirande. Wienförsamlingens historia kan man verkligen associera till änglar. Under andra världskriget organiserades hjälpverksamhet för judar i Wien och diakonissan Anna-Lena Pettersson var en av de som upplät sitt hem för att församlingen skulle kunna ha en plats att mötas på.
Förra veckan möttes Kyrkomötet. Jag var med på invigningsgudstjänsten och Kyrkomötets öppnande. Det är en maffig känsla att vara på gudstjänst när domkyrkan är full. När jag har kyrkorådsutbildning brukar jag alltid i inledningen påminna om att det är något alldeles speciellt att vara förtroendevald. Det är att säga ja till en kallelse och att bidra med sin kompetens till kyrkan. När jag såg alla ledamöter tänkte jag, vad fint att alla dessa ledamöter sagt ja till att bidra till kyrkans utveckling, att säga ja till kallelsen som de fick i dopet!
I torsdags fick vi säga hejdå till en tidigare ideell medarbetare – begravningen var så fin – hela kyrkan var full. Det som fick mina ögon att svämma över var när barn och barnbarn tillsammans drog katafalken med kistan ut ur kyrkan till tonerna av Gabriels oboe.
I lördags träffade jag ombud i Växjö stift. Det är ett härligt gäng som på olika sätt arbetar för att sprida kunskap om Svenska kyrkan i utlandet, men också hjälpa oss med insamling av kollekter och andra gåvor till verksamheten. Ombud eller ambassadör för vår verksamhet kan alla bli! Vi behöver all hjälp vi kan få att sprida kunskap om att Svenska kyrkan också finns utanför landets gränser.
Den här veckan har hittills varit en ”skrivarvecka”. En vecka för att ta tag i administration som också behöver göras. I helgen ska jag få träffa ombud från Stockholms stift som är på utbildningsresa i Köpenhamn – det ska bli jätteroligt att ses! De senaste åren har jag mest mött ombud online – men nu får vi äntligen ses live. Det blir lite annan känsla då.
Önskar dig en fin dag!
Johanna Holmlund Lautmann, biträdande avdelningschef för Svenska kyrkan i utlandet
Lämna ett svar