”Att vara volontär är det roligaste jag gjort”

Clara Änghagen tog studenten 2021 och jobbade sen ett år hemma i Örebro innan det stora äventyret väntade. Hennes framtidsplan är att studera till jurist i Uppsala, men innan dess ville hon ut i världen. Hösten 2022 gick så flyget – till Australien – där det var tänkt att hon skulle jobba som au-pair. Men jobbet funkade inte riktigt som planerat och inom en kort tid stod Clara där, i Sydney, ungefär så långt hemifrån hon kunde komma, och utan det jobb hon rest till. Genom sin mammas kompis, som bor i Melbourne, fick hon reda på att man på Svenska kyrkan sökte volontärer. Clara åkte dit, sökte och fick jobbet som långtidsvolontär, vilket innebär att man erbjuds bostad och jobb i församlingen.

– Jag hjälper till i kyrkans café, butik och kök. Vi bakar mycket och pratar med alla gäster som kommer hit, säger Clara.

Församlingen har plats för flera volontärer. Just nu är de fyra personer som stöttar de anställda och gör vad som behövs. Clara och hennes kollega Noah är de två yngsta och de som också har som uppgift att lite då och då bjuda in till mötesplatsen ”Unga vuxna” och stå för programmet.

– Unga vuxna är ett roligt sätt för många svenskar att träffa nya svenskar på. Vi brukar ha ses en vardagskväll. Det kan vara lite olika aktiviteter så som kubb eller tacos. Nu på onsdag ska vi nog grädda våfflor, säger hon.

De som kommer är unga svenskar, de flesta i åldern 20-30 år, huvudsakligen backpackers eller au-pairer.

– Det är rätt vanligt att många som är ute och reser stannar en period i Melbourne för att arbeta.

Clara berättar att nu, efter coronapandemin, är det många restauranger och barer som skriker efter arbetskraft och med det working-holiday-visa som de flesta har är det lätt att få jobb.

”Gemenskapen är det bästa”

Innan arbetet på församlingen i Melbourne hade inte Clara någon direkt koppling till Svenska kyrkan. Hon är konfirmerad, men annars inte aktiv inom kyrkan.

– Jag trivs väldigt bra här och det jag kanske uppskattar mest är sammanhållningen, säger hon.

Clara berättar att hennes farmor och farfar båda var volontärer på kyrkan i London ”för hundra år sedan” och de tycker såklart att det är jättespännande med Claras arbete i Melbourne.

– De ringer varje vecka och vill veta hur det är, berättar hon med ett skratt.

Och visst händer det saker hela tiden som hon kan prata med sina farföräldrar om. Nya och gamla svenskar deltar i aktiviteter, gudstjänster och kommer förbi på en fika hela tiden.

– Det bästa med att vara här är att ha fått lära känna Noah och allt annat trevligt folk, att träffa personer som bott här länge och känna den gemenskap som finns i kyrkan i utlandet.

När Clara kom till församlingen, i månadsskiftet november/december, hade man just inlett den årliga julbasaren. Hon firade jul och lucia på kyrkan och uppskattar att de svenska traditionerna värnas. Men naturligtvis var det lite märkligt att fira jul i 30-gradig värme, i sommarklänning, även om hon uppskattade ljuset. Det kanske konstigaste var nog att tomten, värmen till trots, var klädd i exakt samma kläder.

– Förra veckan hade vi en samling för att tacka alla volontärer som hjälpte till med basaren, berättar Clara.

Ja, för naturligtvis har församlingen även många andra volontärer som hoppar in lite då och då för att hjälpa till med café, kyrkvärdskap, kaffe och annat.

Positivt att träffa andra i samma situation

Om man som svensk vill hitta andra svenskar att hänga med när man är ute och reser funkar Facebook vanligtvis bra. Världen över finns ”Svenskar i … ” grupper att ansluta sig till.

– Men på Unga vuxna får man träffas i grupp. Och hit kommer också personer som kanske inte använder facebook. Man träffar andra som går igenom samma sak som en själv, påpekar hon.

För Clara betydde det allt att bara få komma till den trygga miljön som församlingen erbjuder och skulle hon få chansen att volontärarbeta igen skulle hon inte tacka nej.

– Det är det roligaste jag gjort. Jag har fått minnen för livet, säger hon glatt.

Men för Claras del är långtidsvolontärtjänsten snart slut. Hennes resa går vidare mot Nya Zeeland och därefter USA. Men vem vet, kanske blir det ytterligare en volontärtjänst någon annanstans i världen i framtiden.