”På kyrkan kan man både få en hemkänsla och hitta personer att ha engagerande konversationer med”

Svenska kyrkan i San Francisco erbjuder ”ett hem långt hemifrån” för svenskar som vistas i Bay Area under kortare eller längre tid – detta står att läsa på församlingens webbsida. Församlingen hyr in sig i Norska Sjömanskyrkan, långt upp i backen på en av de branta gatorna i San Francisco. Här har den svenska församlingen firat gudstjänst och träffats sedan 1950-talet. Även många turister hittar hit – de åker förbi med kabelvagnen, ser de skandinaviska flaggorna på balkongen och kommer sedan in för en pratstund och en kopp kaffe. Kyrkan är öppen för alla.  

– Jag hittade hit genom en norsk kompis, berättar Björn Seeliger när vi hörs på WhatsApp. Han är student på Berkeley universitet och brukar åka till kyrkan på deras ”Ung i SF-middag”.  

– Kyrkan erbjuder en trevlig paus från den vanliga pulsen i livet, säger han och ursäktar sig om samtalet snart kommer att brytas – han är just på väg genom säkerhetskontrollen på flygplatsen.  

Björn Seeliger är 23 år och uppvuxen i Södertälje. Han föddes i Tyskland och flyttade till Sverige vid 8-9-års ålder. Som 21-åring fick han plats i simlaget på Berkeley, University of California, där han nu läser sitt tredje år av fem.  

– Här på Berkeley får jag möjlighet att både få en bra utbildning och fortsätta med simningen som jag älskar, säger Björn. Han pluggar ekonomi och företagande, men dagarna startar med simning.  

– Huset jag bor i är ett gult och blått trähus. Det känns faktiskt lite svenskt. Och så är det 30 meter från poolen, säger han med något som låter som ett leende. Jag hör röster och sorl av människor i bakgrunden, men vi pratar vidare genom såväl incheckning som trängsel.  

Björn berättar att han stortrivs på skolan och med det varma klimatet. De flesta andra studenter i hans klass är amerikaner, men det finns en till svensk i laget.  

– Jag älskar livet här. Vi känns som en liten familj och många föräldrar tar in en i sitt hem som ett tredje barn.  

2021 blev Björn uttagen att tävla för Sverige i OS. Han har flera SM-guld och har två svenska rekord på 50 meter ryggsim. Nu är siktet inställt på OS i Paris 2024. Vägen dit kantas av resor och tävlingar runt om i USA. På skolan är de cirka 35 killar och 35 tjejer som tränar i respektive lag.  

– Jag uppskattar verkligen min tid här i USA, säger han och lovordar såväl Berkeley som amerikanerna.  

Men Svenska kyrkan då, vilken funktion fyller egentligen de skandinaviska träffarna?  

– De sociala kontakterna på träffarna på kyrkan är otroligt upplyftande, säger Björn och påpekar att det är mer ”casual” där och han uppskattar de personliga kontakterna.  

Svenska och norska kyrkan har eventet ”Ung i SF” där de inbjuder till middag varje månad. Hemlagad mat, snack och språket – svenska eller norska – lockar varje gång ett 50-tal personer, de flesta studenter men också ett gäng au-pairer.  

– På kyrkan kan man både få en hemkänsla och hitta personer att ha engagerande konversationer med. Det är inte en passiv upplevelse, som en del kanske tror om man har bilden av kyrkan som en plats där man mest sitter och lyssnar, tvärtom. Samtalen, kanske kring olika berättelser eller spel, är ofta intellektuellt givande.  

Björn intygar att även skolan har bra support, om man behöver det, men på kyrkan är det en lite annan aspekt – och framförallt är man svensktalande.  

– Kyrkan hostar verkligen jättebra evenemang, också lite större event kring svenska högtider, berättar han.  

Sorlet i bakgrunden ökar och Björn ursäktar sig. ”Det är lite rörigt här idag.” Jag tackar för att han tagit sig tid, och önskar lycka till inför kommande tävlingar. Naturligtvis hoppas vi båda på Paris 2024.