Vi är stolta att få vara Kristi, Svenska kyrkans och Visby stifts förlängda arm ute i världen, skriver Joakim Bråkenhielm, komminister, Svenska kyrkan i Paris.
Nitton år innan Gotland blev svenskt, utnämndes prästen Johan Hambraeus till professor i semitiska språk vid Sorbonne universitet i Paris. Sedan edikten i Nantes 1585 hade Frankrike återfått freden mellan katoliker och protestanter efter decennier av blodiga inbördes krig. I Paris fick inga protestantiska gudstjänster hållas, dock tillät konung Ludwig XIII prästen Jonas att fira nattvard för franska, tyska och svenska adelsmäns som tjänade kronan inom ramen för den svenska ambassaden. År 1626 blev därmed startskotten för den svenska församlingen i Paris. Församlingen blev under 150 år en skyddad plats för protestanterna i Paris, även under de svåraste förföljelserna.
År 1876 byggdes ett första svenskt kapell i norra Paris och dedikerades konung Oscar II:s gemål, drottning Sofia av Nassau. Församlingen växte starkt och med det dess behov av utrymme för diakoni och skola. Den nuvarande kyrkan på rue Médéric byggdes därför år 1913 med församlingssal, skola, prästgård med mera Kyrkan byggdes i svensk stil och stora mängder granitblock, marmor, tegel och trä fraktades hela vägen från Sverige. Mitt i Paris tronar sedan 110 år tillbaka en underbar kyrka i rött tegel.
Den stora salen kom väl till pass under första världskriget då engelska Röda Korset inrättade ett fältsjukhus där. Under mellankrigstiden blev det en populär träningslokal för den svenska gymnastikens entusiaster. När kriget kom tog många sin tillflykt under kyrkans beskydd och kunde matas kriget igenom tack vare svenska Röda Korsets matförsändelser. Det är det arv vi har att förvalta. Vi är i en hög grad levande församling, ty många svenskar har valt att bosätta sig i Paris, för en längre eller kortare period i sina liv. Grunden är därför stabil och om vi vänder oss främst till första generationer svenskar i Paris, så kommer ofta andra, tredje och ibland fjärde generationer på besök. ”Farmor döptes här, pappa likaså och jag med. Jag vill att mina barn ska få del av våra svenska rötter” får vi inte sällan höra.
Idag firas högmässa nästan varje sön- och helgdagen. Vi bedriver diakoni mest mot våra äldre och inte minst mot strandsatta svenskar. Vi har tre barnkörer, två vuxenkörer och många, många frivilliga som engagerar då och då, inte minst vid den årliga julbasaren vid första advent. Då får vi besök i runda slängen av 8 000 personer, mestadels fransmän som kommer för att upptäcka den svenska julens traditioner och köpa goda delikatesser. Kyrkan förvandlas till ett gigantiskt konditori under Kristus beskyddande armar. Vi är stolta att få vara Kristi, Svenska kyrkans och Visby stifts förlängda arm ute i världen.
I Kristus
Joakim Bråkenhielm, komminister
Artikeln publicerad i Gårdskorset, Visby stift.
Lämna ett svar