Svenska kyrkan i Bryssel ligger centralt belägen, bara kvarter ifrån EU:s högkvarter och med en tunnelbanestation just utanför. Det vackra townhouset rymmer inte bara församlingshem och café utan också själva kyrkorummet – där altartavlan är i ständig förändring då den består av fönster som vetter mot parken Cinquentenaire. Församlingslivet är aktivt, med många olika aktiviteter för såväl stora som små och naturligtvis firas gudstjänst varje söndag, samt även mitt i veckan.
– Under mina fyra år i Bryssel har det blivit många ”hej” och ”hej då”, säger Rickard Björkman, husvärd på kyrkan.
Rickard flyttade till Bryssel då Fredrik, hans man, fått tjänsten som kyrkoherde. De första åren var han där som medföljande och deltog i församlingens aktiviteter, bland annat Ung i Bryssel, men hösten under pandemin fanns en ledig tjänst som passade Rickard. Han sökte och fick den.
– Min tjänst innehåller väldigt många olika saker, säger Rickard och berättar om ansvar för kök och café, bullbak, trädgårdsarbete och sociala medier. Dessutom har han hand om gruppen Ung i Bryssel, som han själv tidigare var deltagare i.
– Vi träffas en kväll i veckan och gör allt från att spela spel och lägga pussel, ha baktävlingar och spela kubb i parken. En gång per termin brukar vi göra något ute på stan också.
En trygghet att få prata sitt eget språk
Till Ung i Bryssel kommer en blandning svenskar, och svensktalande, i åldrarna 18 år och uppåt. I Bryssel finns många svenska au pairer och en hel del svenska studenter. Gemenskapen och språket är något de flesta söker.
– Jag vill att det ska vara en hemmakänsla direkt när man kommer in genom dörren, säger Rickard.
Att au-pairer får hemlängtan då och då under sitt år i Bryssel är inte ovanligt och då kan det kännas bra att träffa andra svenskar.
– Vi har en trygg och bra miljö här. Och pratar svenska.
De flesta som kommer hit har inte varit aktiva i kyrkan hemma i Sverige. Jag kan få frågan ”jag är inte kristen, får jag ändå vara här?”
Inte alla som flyttar till Bryssel pratar franska och då kan det vara lite svårt ibland. Bryssel är en väldigt internationell stad, men med det sagt är det inte så att alla är engelsktalande. Inte heller de unga belgarna pratar nödvändigtvis engelska.
Som au pair jobbar man oftast ett år eller ett halvår. Bryssel är också en plats dit många kommer på olika visstidskontrakt – något som innebär att många ansikten i församlingen hela tiden byts ut, år från år.
– Oftast har vi en nästan helt ny grupp varje höst, berättar Rickard.
Många har inte varit aktiva i kyrkan tidigare
Ryktet går om att Svenska kyrkan finns och har en mötesplats för unga vuxna. Familjer känner varandra, au-pairer tipsar och naturligtvis marknadsför man aktiviteterna på webbsida och sociala medier.
– De flesta som kommer hit har inte varit aktiva i kyrkan hemma i Sverige. Jag kan få frågan ”jag är inte kristen, får jag ändå vara här?” och kommentarer som ”jag visste inte att det var en sån här gemenskap i kyrkan”, säger Rickard.
– Ofta får au pairerna inte ta hem vänner dit de bor. Samtidigt behöver de få träffa varandra, det ger ett stöd i olika svårhanterliga situationer, säger Rickard.
Hans egen bakgrund inom kyrkan började när han konfirmerade sig. Åren efter fortsatte han som ungdomsledare och konfaledare. Sen följde studier och jobb och några år då han inte riktigt hade tid att engagera sig inom kyrkan. Han jobbade på bageri, café, restaurang och inom catering – jobb som alla är bra att kunna i hans nuvarande roll som husvärd.
– Hit är alla välkomna. Kyrkan är öppen för alla, säger Rickard.
Kommentera det här inlägget