I USA är mångfald det normala. Här finns många olika trostraditioner och generellt är människor mycket mer öppna med sin tro jämfört med i Sverige, där tron ofta är mer av en privat sak.
– Det kan till exempel handla om att visa omsorg om varandra genom bön. Man delar en förtröstan på Gud, säger Manilla Okomdal Nordanstig.
– De tre första frågorna man får vid ett möte är ofta; vad heter du? Var bor du? Vilken kyrka tillhör du?
Jag visste tidigt att jag ville läsa till präst, men jag ville resa och bo utomlands först. Få lite andra perspektiv.
När Manilla tillträdde tjänsten som Kyrkoherde i Los Angeles, den 1 april 2023, var det hennes första utlandstjänst inom Svenska kyrkan. Men bott utomlands hade hon gjort långt tidigare. Som 18-åring flyttade hon till Paris för modelljobb, och redan då var Svenska kyrkan en viktig del av hennes liv och hon var aktiv i den svenska församlingen i staden.
– Jag visste tidigt att jag ville läsa till präst, men jag ville resa och bo utomlands först. Få lite andra perspektiv.
Manilla är uppvuxen i Göteborg i en familj där kyrkbesök hörde till vardagen. Hennes farfar arbetade som sjöman och berättade uppskattande om sjömanskyrkor han besökt världen över. Själv var hon aktiv i kyrkan sedan tonåren, men det var en lärare på gymnasiet som frågade henne om hon inte skulle bli präst. Utbildningen tog många år då den kom att varvas med föräldraledigheter för Manillas tre döttrar.
– Jag prästvigdes 2009 i Göteborgs domkyrka, berättar hon och fortsätter;
– Sen jobbade jag 14 år i och kring Göteborg innan det blev utlandstjänst.
Från Sverige till USA
Till Los Angeles åkte Manilla först själv, men idag har alla hennes döttrar bott där i omgångar, och just nu har hon sin yngsta dotter på plats. Manillas man reser ännu fram och tillbaka mellan USA och Sverige.
Det finns ett fenomen här i att man är varandras familj. Exempelvis så finns det en innerlighet i förbönen för varandra
– Att flytta utomlands ger ökad förståelse om mycket, men det blir också en vardag med disk, tvätt, post och bank, skjutsa barn och handla mat.
Manilla förstod att livet och arbetet i USA skulle vara annorlunda socialt och diakonalt, men hon har bara positivt att berätta om sin första tid i landet.
– Det är enkelt att trivas i Kalifornien och i församlingen, säger hon.
Det hon överraskades av var ändå välviljan och omsorgen om varandra, att man kollar upp på varandra och är varandras nätverk.
– Det finns ett fenomen här i att man är varandras familj. Exempelvis så finns det en innerlighet i förbönen för varandra, säger hon.
– Vid ett dop, till exempel, då är hela församlingen engagerad och ”är familj”. Alla sluter verkligen upp kring dopfamiljen – som kanske endast består av dopbarnet och en eller två föräldrar. Likaså vid tacksägelse, begravning eller en minnesstund – alla deltar. Man är varandras svenska familj på plats i USA.
En svensk församling i Los Angeles
Församlingen är, som de flesta utlandsförsamlingar, vidsträckt. Man håller de flesta träffar och kontorsplats i Norska Sjömanskyrkan i San Pedro i södra LA, men gudstjänst firar man regelbundet även i Thousand Oaks norr om LA, samt i Orange County söder om LA.
– Vi lånar kyrkor, ger en donation, men får också in kollekt, berättar Manilla.
– Att låna kyrkor och bli välkomnade på flera platser är också en del av det ekumeniska uppdraget.
En svensk gudstjänst utomlands har samma moment som i Sverige, men kontexten skiljer sig.
– Vi firar ju gudstjänst på svenska, men många svenskar här har gift sig med en amerikan och det är viktigt att ha en språklig tillgänglighet i gudstjänsten. Det ska kännas meningsfullt för hela familjen att fira gudstjänst, säger hon.
Manilla berättar att hon inte upprepar samma sak på två språk utan att det istället kan handla om att exempelvis instruera på ett språk och ge välsignelsen eller be bönen på det andra. ”Receive the Lord’s blessing följt av välsignelsen på svenska, exempelvis.
– Egentligen skiljer det sig inte från arbetet i Sverige. Även där hade jag ofta dopgudstjänster där fler språk än svenska behövdes, berättar hon.
En nordamerikansk gemenskap
När Svenska kyrkan i utlandets medarbetare och ombud sammanstrålade i Lund i augusti 2023, för några dagars fortbildning och nätverkande, började de fem kyrkoherdarna i Nordamerika att prata om att göra något gemensamt.
– Vi är som ett eget litet kollegium, vi på andra sidan Atlanten, förklarar Manilla.
– Vi är ju i en egen tidszon, och långt från alla kollegor i Europa, så det faller sig naturligt.
Under pandemiåren blev man i USA, liksom i övriga delar av världen, duktiga på att streama eller spela in och sända gudstjänster online. De digitala gudstjänsterna uppskattades av många, men när verksamheten så småningom kom igång ”som vanligt” i församlingarna fanns inte längre tiden till att fortsätta även digitalt. Kyrkoherdarna i Nordamerika kom nu på idéen att dela på uppdraget och under hösten 2023 började man turas om att spela in och sända Helgsmålsbön varje lördag, från olika platser men som en gemensam avsändare.
– Helgsmålsbönerna var mer efterlängtade än jag trodde, säger Manilla.
– Och det positiva i att vi ”vandrar runt” är att församlingsborna får besöka olika platser. Man får en känsla av att ”det finns fler som jag på olika platser i världen, fler som längtar efter en gemenskap”.
Svenska kyrkan har församlingar i Los Angeles, Florida, San Francisco, New York och Toronto, Kanada. Dessutom finns mobila präster i Nordamerika samt Sydamerika.
https://www.svenskakyrkan.se/iutlandet/har-finns-svenska-kyrkan-i-utlandet
Text: Åsa Höjer, för Svenska kyrkan i utlandet
Lämna ett svar