Kyrkan i Rom har gett framtidstro

Anna Maria Eriksson är 57 år och hamnade i Rom när hon gifte sig med en italienare för över 30 år sedan. Hon är biolog och arbetar på en privat sjukvårdsklinik som ägs av en nunneorder från Girona i Barcelona.

– Sedan pandemin började har jag gått mer i kyrkan, dels för att gudstjänsterna flyttat till en lokal som ligger närmare mitt hem, men också för att det blir ett sätt att komma ut och prata med folk. Restauranger, konserthallar och biografer är stängda på kvällarna och vi kan inte heller bjuda hem folk, säger hon.

DIGITALA GUDSTJÄNSTERNA EN LJUSGLIMT

När restriktionerna sattes in i mars 2020 och Italien var under total lockdown i tre månader lämnade hon nästan inte hemmet alls.

– Det var endast tillåtet att gå ut för att uträtta absolut nödvändiga ärenden. Då blev Svenska kyrkan i Roms digitala gudstjänster en ljusglimt i tillvaron.

Anna Maria upplever att det är flera som sökt sig till kyrkan i sviterna av Covid-19.

– Jag tror det beror på att man vill känna hopp och glädje, få lite framtidstro och kanske få svar på sina frågor. När det är svårt psykologiskt behöver folk den kontakten.

GICK TILL KYRKAN FÖR ATT TRÄFFA ANDRA SVENSKAR

Men Anna Marias kontakt med Svenska kyrkan i Rom sträcker sig långt tillbaka. När hon var ny i staden på 90-talet var en av de första sakerna hon gjorde att ta reda på var Svenska kyrkan låg.

– I början var jag där ganska mycket eftersom det var ett bra sätt att träffa andra svenskar. Sedan har det varierat lite hur mycket jag varit med.

Församlingens lokal, S:ta Katarina kapell, är inrymd i Birgittasystrarnas kloster i kryptan under deras kyrka mitt i Rom vid Piazza Farnese – en unik lösning som säkert i sig lockar många besökare. Men för Anna Maria har den ökade trafiken i staden och alla turister på senare år gjort att hon dragit sig för att ta sig dit.

COVIDANPASSADE GUDSTJÄNSTER

Under coronapandemin har gudstjänsterna – i den mån de kunnat hållas – flyttats till församlingshemmet, Lukasgården, eftersom kryptan blev för trång.

– På Lukasgården är det stort och fint. De har haft covidanpassade gudstjänster, med endast ett fåtal personer och oftast har vi kunnat sitta utomhus. Det ligger också väldigt nära där jag bor så det har varit enkelt för mig att ta mig dit.

Allt är svenskt, man får sjunga de psalmer man kommer så väl ihåg och läsa de böner man lärt sig. Det tycker jag är viktigt.

HANDLADE FLERA ÄNGLASPEL

Ett par gånger i månaden har hon varit med på gudstjänsterna, och när det inte gått har hon följt med på det som lagts ut online. Hon har också följt kyrkans aktiviteter och berättar entusiastiskt om julbasaren, som på grund av corona fick ställas in, men ändå fick in rekordinkomster tack vare kreativa medarbetare.

– De ordnade så att man istället kunde beställa saker online. Tre dagar i veckan öppnade de också upp Lukasgården så att folk kunde komma och äta, fika, dricka glögg och köpa julpynt. Själv handlade jag flera änglaspel som jag gav bort till italienska vänner, de blev omåttligt populära.

INTE KUNNAT TRÄFFA FÖRÄLDRAR 

Anna Maria kommer ursprungligen från Sigtuna, där hon fortfarande har sina föräldrar kvar. I vanliga fall reser hon hem regelbundet och hälsar på, men nu har hon inte varit i Sverige sedan december 2019.

– Det är ledsamt eftersom mina föräldrar börjar bli äldre nu. Jag har också fyra syskonbarn och en syster som jag inte kunnat träffa.

BÖNER OCH PSALMER PÅ SVENSKA

När hon först flyttade till Rom var det flera saker som var jobbiga, berättar Anna Maria. Bland annat byråkratin, med olika papper och tillstånd från myndigheter för vad hon än skulle göra.

På den tiden fanns det inte heller mobiler utan hon fick hålla kontakt med sina nära och kära genom fax, dyra telefonsamtal och brevskrivande.

– Nu är det så enkelt, det är bara att slå på Whatsapp. Jag håller kontakt med släktingar, läser svensk dagspress och försöker hålla mig á jour med det som händer, iallafall inom politiken. Jag har vant mig vid systemet och trivs bra, även om det är kaotiskt med mycket trafik och en hel del som inte fungerar. Men det är väldigt vacker stad och bra klimat.

Det hon saknar mest är sommarmånaderna i Sverige, ljuset under juni och juli – då hon brukar försöka åka hem.

Vad har utlandskyrkan i Rom betytt för dig?

– Jättemycket. Allt är svenskt, man får sjunga de psalmer man kommer så väl ihåg och läsa de böner man lärt sig. Det tycker jag är viktigt. Det är inte alls samma sak att gå till tyska kyrkan till exempel.

KYRKAN VIKTIG I BÅDE GLÄDJE OCH SORG

Anna Maria har även lärt känna församlingens kyrkoherde Olof Olsson och hans fru Marie.

– Kyrkoherdens predikningar är personliga och fina, man följer verkligen med. Marie är den som håller i alla trådar, oumbärlig. Församlingen har också en jätteduktig organist. Det är så fint med vår kyrka att det alltid är musik, något jag saknar i Katolska kyrkan som jag också går till ibland.

Anna Maria tycker att utlandskyrkan är viktig, dels i svåra tider – vid kris eller sorg. Men också vid glada tillfällen, som när folk skaffar barn eller gifter sig.

– Utlandskyrkan behövs verkligen i båda lägen. Medlemsavgiften är väldigt liten i utbyte mot hur mycket man får.

SAMTAL PÅ SVENSKA EFTER DÖDSFALLET 

För tio år sedan var hon med om ett dödsfall som påverkade henne starkt. Hon kände att hon var tvungen att prata med någon och kontaktade då Svenska kyrkan.

– Jag ringde och fick komma in direkt och prata med kyrkoherden, fast jag inte hade haft någon kontakt med honom tidigare. Det kändes jättebra. Han satt och lyssnade och jag fick prata av mig på svenska. Det hade inte varit samma sak att prata italienska. Jag gick dit flera gånger och kände mig lättad när jag gick därifrån.

Anna Maria har haft en gudstro sedan hon var barn. En inspirationskälla var hennes farmor, som var soldat i Frälsningsarmén. När hon var liten brukade de sjunga deras psalmer tillsammans.

– Jag tror det är därifrån min kärlek till musiken kommer, jag tycker det är härligt att gå i kyrkan och få höra orgeln och sången. Samtidigt tror jag inte man behöver gå på gudstjänst bara för att man tror. Tron finns inom mig, ibland kan det gå ett år utan att jag går i kyrkan men tron finns kvar ändå.

NY LOCKDOWN

Nu inleds en ny lockdown i Rom som kommer att pågå fram till efter påsk, vilket innebär att det inte blir någon påskbasar. Men Anna Maria har genom församlingen beställt några svenska påskspecialiteter.

– Själv är jag lyckligt lottad som bor i en lägenhet med trädgård som jag kan pyssla i. Man jag tänker på de familjer som bor trångt och har många barn som alla är hemma eftersom skolor och daghem är stängda.