När hatet bryts


candle-335965_640Den 27 januari samlades människor över hela världen för att hedra minnet av dem som föll offer för Förintelsen. I onsdags var det den internationella minnesdagen för Förintelsens offer – samma datum som förintelselägret Auschwitz-Birkenau befriades 1945. Det är hemskt att hatet av judar fortfarande på olika håll är så starkt. I Sverige, Frankrike och i andra länder. Skrämmande nog har också kyrkan en många gånger mörk historia i sitt förhållande till det judiska folket. Inte minst Martin Luther har skrivit och sagt saker som varit fruktansvärda. Judinnan Johanna Schreiber skrev i Metro i veckan att ”tonen mot judar i Sverige liknar den i 30-talets Europa”. Det är verkligen skrämmande! Hur kan hatet brytas?

”Vad är det med den här grejen att det finns personer i samhället idag som uttrycker så mycket aggressivitet i det offentliga rummet och som skrämmer andra?” Ja, så frågade journalisten Ylva Hällen i veckan i programmet ”Mitt Sverige”. Vi mötte där den före detta nazisten Tobias som berättade om sitt liv som nazist och om sitt avskedstagande från rörelsen. Tobias sade några saker som jag senare funderade vidare på. Han sade ”jag skulle ha behövt en kram, någon som lyssnade på mig”. Tobias sade också att ”hat hämmar ens intellektuella förmåga och påverkar dig som t ex heroin. Hat påverkar dig om du har ett politiskt tänk”. Och det är klart att det går att vara uppfylld av hat likaväl som av en drog som heroin. Livet fördärvas. Både för en själv och för andra. Hatet som möter oss och som skrämmer kommer från extremister på både den politiska vänster och högerkanten, liksom från fotbollshuliganer, mc-gäng och islamister. Eller andra.

I veckan såg jag en film som heter ”Skicka vidare”. Elvaårige Trevor får i läxa att tänka ut hur man kan förändra världen och kommer på idén att starta en kedjereaktion av goda gärningar. Tre saker ska han välja att göra och som kan bryta mönster. Sedan ska var och en av dem som blivit mottagare av godhet, i sin tur också välja tre saker vad gäller att låta det ljusa segra över det mörka. Tänk om vi idag kan vara en kram och ett lyssnande hjärta och öra till någon som behöver det!

”Man vill bli älskad, i brist därpå beundrad, i brist därpå fruktad, i brist därpå avskydd och föraktad. Man vill ingiva människorna något slags känsla. Själen ryser för tomrummet och vill kontakt till vad pris som helst”. Ja, det var mycket länge sedan som Hjalmar Söderberg formulerade detta i sin” Doktor Glas” som utkom 1905. Att varje människa har ett behov av att just bli älskad tål att tänka på. Det kan vara så lätt att missa när vi så lätt bara fokuserar på det negativa hos en människa. I Bibeln uttrycks det med att alla människor är skapade till Guds avbild. Det betyder att alla har ett värde som inte är villkorat. Vi är inte älskade av Gud om vi gör si och så och uppför oss på det eller det sättet. Värdet finns där ändå. Alltid och för alla.

På söndag är temat i kyrkan ”Uppenbarelsens ljus”. Ljus bryter mörkret. Det är därför det alltid är bättre att tända ett ljus än att bara förbanna mörkret. Jesus säger: ”Jag är världens ljus. Den som följer mig skall inte vandra i mörkret utan ha livets ljus”. Att leva i ljuset från Jesus handlar om leva i och ut Guds kärlek. Det gör skillnad. För oss själva och för världen.

”Jesus, Guds Son, du ljus i mitt inre, låt inte mörkret tala till min själ. Jesus, Guds Son, du ljus i mitt inre, öppna mig för din kärlek och fred.” (Svensk psalm 781)
Bengt Ljungberg

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *